Få äldreexperter konsulteras under coronapandemin
Trots att äldre tillhör de som drabbas hårdast av coronapandemin, syns få äldreexperter i medierna eller som rådgivare till myndigheterna. De äldre får inte heller komma till tals själva i någon högre utsträckning.
– Därför borde det finnas en centralt placerad person som är ansvarig för hur man minskar smittspridningen bland äldre, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.
– De sköra äldre, som är helt utlämnade till andra människors omdöme, måste vi förstås värna eftersom de inte kan skydda sig själva, men de pigga äldre känner inget behov av att bli skyddade, säger Ingmar Skoog.
Han menar att en ålderism brett ut sig i medierna, som innebär att man ofta pratar om de äldre istället för att prata med dem eller låta dem själva komma till tals.
– Vi har länge arbetat med att få bort fördomar om äldre, som att de äldre är hjälplösa och inte klarar sig själva, eller att de inte bidrar till samhället. Vi har tagit några steg framåt för att ge en sannare bild, men i den här pandemin utpekas 70-plussare plötsligt som hjälplösa människor, som behöver skyddas.
AgeCaps befolkningsstudier H70 visar att dagens 70-åringar är betydligt piggare än tidigare generationers. Därför brukar Ingmar Skoog säga att 70 är det nya 50, ja rentav det nya 20, med tanke på deras lust att göra spännande saker innan det är för sent.
– Om Folkhälsomyndigheten och medier plötsligt säger att vi ska skydda de äldre är risken stor att de friska pigga äldre reagerar på det förmyndaraktiga tilltalet, och tycker att de minsann kan skydda sig själva. Dessutom är ju tilltalet till dem som är yngre mycket mer resonerande, vilket kan tyda på ålderism.
Inga kriterier för biologisk ålder
Bland landets äldreexperter finns en frustration över att deras kunskap inte tas tillvara. Ett exempel är de prioriteringar som tagits fram i sjukvården utan någon geriatrisk expertis.
Enligt riktlinjerna ska den person som bedöms ha störst chans att överleva prioriteras i intensivvården. Man säger att hänsyn ska tas till biologisk ålder, och inte till kronologisk ålder.
– Men det finns inga kriterier för biologisk ålder, till exempel kriterier för en biologisk ålder av 80 år. I praktiken är risken därför stor att det ändå blir kronologisk ålder som styr. Hittills har man inte i någon högre utsträckning anlitat de experter som finns på skörhet och biologisk ålder för att hjälpa till med prioriteringarna.
Inte heller när det gäller smittspridningen till äldreboenden och personer inom hemtjänsten har äldreexpertis anlitats. Tillsammans med 14 andra äldreforskare i Sverige skrev Ingmar Skoog, redan i mitten av mars, ett debattinlägg om faran för smittspridning till äldrevården.
– Äldrevården sköts av 290 olika kommuner, med tusentals äldreboenden, för att inte tala om all hemtjänst, påpekar Ingmar Skoog. I debattinlägget föreslog vi att man skulle tillsätta en central samordnare för att hindra smittspridningen till äldre.
Risk för slarv ökar
Forskarna föreslog också att låta arbetslösa inom hotell- och restaurangbranschen börja jobba i äldrevården och omsorgen, så att varje anställd bara har hand om några få äldre, något som avsevärt skulle kunna minska smittspridningen, eftersom en äldre person kan ha 10-15 olika kontakter under en vecka.
– Det räcker att en person slarvar på grund av tidspress, för att smittan ska spridas. Dessutom kan varje anställd i hemtjänsten besöka upp till 15 äldre på per dag.
De äldres beteende är viktigare än de yngres när det gäller smittspridning. Även om friska äldre har en ökad individuell risk, handlar det mycket om att skydda andra, säger Ingmar Skoog.
– Eftersom 70-plussare har större risk att bli svårt sjuka och behöva sjukhusvård är det viktigt att de undviker att bli smittade för att inte belastningen på sjukvården ska bli för stor.
Alla måste ta sitt ansvar
Ett problem med att fokusera på de äldre är att de yngre tror att coronapandemin är ofarlig för dem. Bara 70-plussare stannar hemma tror många yngre att de kan leva sina liv precis som vanligt. Men att Ingmar Skoog påpekar att alla måste ta sitt ansvar, oavsett ålder.
– Flest platser på intensivvården tar faktiskt män mellan 50 och 69 år just nu. Och även om risken att bli svårt sjuk är mindre hos yngre innebär en stor spridning hos personer under 70 att tusentals dör och tiotusentals behöver intensivvård även om dödligheten bara är en halv procent och mycket svårt sjuka i behov av intensivvård bara några procent.
Ingmar Skoog tycker att det är viktigt att han och andra äldreforskare lägger ner mycket tid under coronapandemin på att föra ut den kunskap som finns, för att minska fördomar och missuppfattningar om äldre. Nyligen startade han en blogg om coronapandemin i tidningen Senioren och har medverkat i flera debattartiklar för att lyfta fram äldre-perspektivet.