Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Evidensbaserad praktik undersöks i prisad masteruppsats

Publicerad

Förvaltningshögskolan delar varje termin ut pris för utmärkt masteruppsats. Priset gick höstterminen 2015 till Carl Odhnoff för uppsatsen ”Att förstå EBP- Översättningar av idén om en evidensbaserad praktik i den svenska socialtjänsten”.

Förvaltningshögskolan delar varje termin ut pris till en utmärkt masteruppsats. Priset gick höstterminen 2016 till Carl Odhnoff för uppsatsen ”Att förstå EBP- Översättningar av idén om en evidensbaserad praktik i den svenska socialtjänsten”.
I uppsatsen har Carl tittat på hur idén om evidensbaserad praktik förstås av olika aktörer i den svenska socialtjänsten. Evidensbaserad praktik innebär bland annat att verksamheten ska grundas på forskning och vetenskaplig testad kunskap. Det är en idé som spridit sig och blivit populär under de senaste åren och det pågår just nu ett nationellt statligt arbete med att implementera arbetsmetoden på kommunal nivå inom socialtjänsten. Men hur förstår de olika aktörerna idén?

En strävan efter att förstå

Intresset för evidensbaserad praktik kom när Carl läste en vetenskaplig artikel om fenomenet i en av kurserna på Masterprogrammet i offentlig förvaltning.

- Inriktningen på uppsatsen växte fram ur en strävan efter att förstå vad evidensbaserad praktik är. Det framställs ofta i annan forskning som att det finns tolkningar som är ”den sanna” eller ”den riktiga” och så utgår man ifrån det när man ska studera hur idén har spridits. I min uppsats har jag utgått ifrån en syn på idéer grundad i nyinstitutionell översättningsteori där idéer som färdas hela tiden förändras i sitt innehåll, och att det därför inte blir lika meningsfullt att säga att någon variant av en idé är mer riktig än en annan, berättar Carl Odhnoff.

I sin strävan efter att förstå idétrenden evidensbaserad praktik har Carl undersökt förståelsen av idén hos de aktörsgrupper han kallar idébärarna och idéanvändarna. Idébärarna, som gör idén populär och sprider den, är i detta fall Socialstyrelsen, SKL och forskare. Idéanvändarna, de som ska använda sig av idén, är i detta fall socialsekreterare inom missbruk och barn och ungdom. Uppsatsens fokus är att se vilka skillnader och likheter det finns i idébärarnas och idéanvändarnas förståelse av evidensbaserad praktik.

Skillnader och likheter i synen på evidensbaserad praktik

- Återkommande i båda grupperna är att man ser evidensbaserad praktik som en annorlunda grundsyn på socialt arbete och som ett kluster av många sammankopplade idéer. Några av dessa idéer återkommer ofta, så som standardiserade bedömningsinstrument, nationella riktlinjer och lokal uppföljning, men i övrigt råder det inte så bred koncensus om vad evidensbaserad praktik innebär som ibland framställs, berättar Carl Odhnoff.

Studien pekar också på att det verkar finnas olika synsätt på hur evidensbaserad praktik ska uppnås mellan idébärare och idéanvändare. Idéanvändarna såg evidensbaserad praktik som en betydligt bredare förändring av socialtjänsten där flera olika grupper gavs olika uppgifter, och där främst Socialstyrelsen, chefer och behandlingshem gavs huvudansvar för implementeringen av evidensbaserad praktik. Flera idébärare i studien, bland annat Socialstyrelsen, såg det dock som att det huvudsakligen var enskilda utredande socialsekreterare som skulle förändra sitt arbetssätt för att en evidensbaserad praktik skulle uppnås.

- Så båda aktörsgrupperna verkar tolka det som att det är den andra gruppen som ska införa evidensbaserad praktik i socialtjänsten, säger Carl Odhnoff.

Masteruppsatsen ”Att förstå EBP- Översättningar av idén om en evidensbaserad praktik i den svenska socialtjänsten” kommer att publiceras i Förvaltningshögskolans rapportserie. Den går att läsa uppsatsen i sin helhet här.