Europaforskardagen 2021: European Borderlands
CERGU anordnade ett lyckat evenemang
Under årets Europaforskardag diskuterade deltagarna europeiska gränser och hur de skapas, korsas och utmanas från ett mångdisciplinärt perspektiv. Mats Andrén förklarade att 1800-talets konceptualisering av Europa sammankopplades med framväxten av nationalstaten och att nationella gränsdragningar har blivit ett signum för europeisk integration och identitet. Claes Alvstam poängterade att nationella gränser inom Europa formar livet i gränszoner och uppehåller fixerade skiljelinjer med hjälp av historiska infrastrukturer.
De nationella gränserna inom Europa är också porösa. Ingmar Söhrman tog upp det katalanska språket som ett exempel på detta. Språket talas över flera nationella gränser, skapar en egen identitetsgrupp och mobiliseras idag för nationell självständighet och nya gränsdragningar.
Katarzyna Wojnicka har forskat kring transnationella protester som mobiliserats i solidaritet med polska kvinnor vars sexualitet inskränks av Polens förbud mot abort. Den sociala rörelsen rör sig inte bara över nationella gränser utan använder sig också av paneuropeiska symboler och ett gemensamt språkbruk. Katarina Leppänen visar å andra sidan att det dialektala språkbruket i Aino Kallas estländska böcker användes för att betona en lokal gräns mot den rotlösa, globala kosmopolitiska livsstilen i 1900-talets Europa.
CERGUs föreståndare Klas Grinell avslutade dagen med att understryka att trots sina lingvistiska, litterära, infrastrukturella, nationella och konceptuella gränser uppmanar Europa till gränsöverskridande aktiviteter. (Skrivet av CERGU-postdok Maja Hultman)
