Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ett kärleksideal som går igen i svensk pop

Publicerad

NOBELPRISET TILL BOB DYLAN: Rut Blomqvist skriver på en avhandling som bland annat handlar om populärmusiklyrik. Hon anser att valet att ge Bob Dylan Nobelpriset i litteratur 2016 är bra för att det lyfter popmusiktexten som lyrikform, men att det också finns anledning att problematisera en hel del av hans texter.

Rut Blomqvist Foto: Judith LysellRut Blomqvist är doktorand på institutionen för språk och litteraturer och hon skriver just nu på en avhandling i miljöhumaniora som bland annat handlar om populärmusiklyrik. Hon är också själv låtskrivare och musiker.

– Min första tanke var att det här är jättekul och att det gör mig väldigt glad. Att det här kan hjälpa till att överbrygga gapet mellan vad som ansetts vara lyrik och inte. Populärmusiklyriken är det sätt som många yngre tar till sig lyrik, påpekar Rut Blomqvist.

– Men min andra reaktion var ”jaha, ännu en västerländsk man i den generationen”… Bob Dylan har varit väldigt viktig i populärmusiklyrikens utveckling, men det finns många andra som varit minst lika intressanta för den utvecklingen.

Kopplingen mellan musiklyrik och politik

Rut Blomqvist intresserar sig bland annat för hur musiklyriken är uppbyggd just för att den ska framföras som sång.

– Jag tittar på rytmiskheten, hur texterna använder alliteration och hur olika sorters rim används och påverkas av att det ska sjungas. Det är intressant att fundera på hur Dylans olika sångstilar och textstilar hänger ihop med varandra, och hur de har inspirerat utvecklingen av popmusikens olika grenar. Ett exempel kan vara It’s Alright Ma (I’m Only Bleeding) och rap.

Hon vill också betona kopplingen mellan musiklyrik och politik:

– Jag tänker på Dylans uttalande om att ”all I ever do is protest” när han fick frågan om varför han inte skriver protestmusik längre. Jag tycker det sätter fingret på de sätt på vilka konstuttryck ofta är politiska – de kan inte sorteras in i fack utan ifrågasätter och leker med föreställningar och normer i sin samtid genom olika textformer, stilar och teman.

Ett kärleksideal som går igen i svensk pop

Intressant att fundera över är också vad Dylan protesterar mot genom olika perioder, och vad han eventuellt verkar missa, anser Rut Blomqvist.

– Det är ju många som exempelvis har tagit upp hans uppfattning om och relationer till kvinnor som exempel där han inte är i framkant politiskt. Jag tycker själv att detta borde tas längre och också innebära att vi undersöker hans ibland överromantiska syn på kärlek och heterosexuella parrelationer. Det är en kritik som borde riktas mot mycket popmusiklyrik, och där det är intressant att diskutera hur Dylan kan ha påverkat det kärleksideal som vi ser gå igen i svensk pop, i till exempel Håkan Hellströms texter – medan en sångare som Joakim Berg i Kent kritiserar dessa föreställningar och i stället lyfter ”solidaritet och vänskap” som ideal.

Foto: Judith Lysell