Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Prepping
Foto: Roger Brown
Länkstig

Ekonomin påverkar hur förberedd du är inför katastrofen

Publicerad

Prepping och hamstring – många tar till sätt för att hantera en osäker situation. Men en gemensam faktor är att de två fenomenen är knutna till vår ekonomi och utbildning. Konsumtionsforskare på Handelshögskolan i Göteborg menar det kan finnas flera orsaker till varför personer med högre socioekonomisk status i större utsträckning förbereder sig för olika katastrofscenarier.

 

Under pandemin har olika strategier för att hantera en riskabel samhällssituation fått en ny aktualitet. 

Hamstring har ökat under pandemin

Initialt syntes en kraftig ökning av hamstring, då människor fyllde på förråden med mat och hygienartiklar när pandemin var ett faktum. Enligt Konsumtionsrapporten 2020 har 22 procent av Sveriges befolkning hamstrat under Covid-19. Men även intresset för prepping växte, alltså att tidigt förbereda sig för en eventuell katastrof eller annan oförutsedd samhällsutveckling.  Till exempel ökade antalet sökningar om prepping kraftigt på sökmotorn Google, enligt Elias Mellander, konsumtionsforskare och etnolog vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet:

– I våras märktes en kraftig ökning, som sedan gick tillbaka till tidigare nivåer, säger han. Sannolikt sjönk intresset i takt med att pandemin blev en del av vardagen och då det framgick att livsmedelsförsörjning och liknande system inte var direkt hotade, säger han.

Kan kopplas till socioekonomisk status

Mycket tyder nu på att både hamstring och prepping kan kopplas till en högre socioekonomisk status. De enkätundersökningar som presenteras i Konsumtionsrapporten visar att människor som hamstrar har en något högre medelinkomst än de som inte hamstrar, samtidigt som de som hamstrar har en avsevärt högre utbildning, 44 procent har en universitetsutbildning jämfört med 33,9 procent av dem som inte hamstrar.

– Kanske krävs det utbildning och ekonomiska resurser för att förbereda sig för framtiden samt att minska risken att smittas av Covid-19 här och nu. De som hamstrar är i regel mer cyniska till samhället, och mer öppna för att förändra det. Utbildning och ekonomiska resurser kan föranleda både insikt och handlingskraft, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, samt redaktör för Konsumtionsrapporten.

Studier om prepping

Elias Mellander studerar de kulturella strömningar som ligger bakom prepping, och gör just nu en studie där han djupintervjuar människor som preppar. Det kan handla om allt från att bygga upp matförråd, trygga vattentillgången, lära sig att ta vara på naturens tillgångar och till att i princip ha förmågan att vara självförsörjande.

Bild
Elias Mellander
Forskaren Elias Mellander är nyfiken på prepping.
Foto: Hillevi Nagel

Elias Mellander menar att det även gällande prepping i många fall går att koppla beteendet till en relativt stabil finansiell situation.

Ofta innebär prepping initialt ökade utgifter för att bygga upp ett krislager

 – Många som jag har talat med har en ganska trygg ekonomisk tillvaro. Ofta innebär prepping initialt ökade utgifter för att bygga upp ett krislager, vilket givetvis är lättare att hantera för den med mer ekonomiska resurser. Sen är det ju också så enkelt att det faktiskt kräver plats och ett visst utrymme, säger han.

Mest utbrett hos barnhushåll och storstadsbor

John Magnus Roos ser även andra möjliga förklaringar:

– Förutom högre socioekonomisk status så var hamstrandet mest utbrett hos barnhushåll och storstadsbor. Kanske kan dessa faktorer förklara en del av hamstrandet hos de med högre socioekonomisk status. De vill skydda sina nära och de får snabbt information om nya trender, såsom hamstrande och preppande,  under pandemins början.