Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ju högre priset på koldioxidutsläpp är, desto mer grön innovation skapas genom systemet för utsläppshandel - men endast i företag som är tillräckligt produktiva och av företag som har ägnat sig åt innovation sedan tidigare.
Foto: Unsplash
Länkstig

Effekterna av klimatpolitik och naturkatastrofer för kinesiska företag

Publicerad

Kan ett pris på koldioxidutsläpp skapa fler gröna innovationer? I sin avhandling i nationalekonomi, ​​undersöker Ruijie Tian hur kinesiska företag påverkas av ett system för utsläppshandel, genom att titta på mängden gröna patent och förändringar i koldioxidutsläpp.

Bild
Ruijie Tian
Foto: Lars Magnusson

Vad handlar din avhandling om?

­– I de två första kapitlen analyserar jag olika effekter av ett system för handel med koldioxidutsläpp som infördes i sex pilotregioner i Kina. Jag undersöker hur företag som ställs inför ett pris på utsläpp, stimuleras att minska sina utsläpp och på vilket sätt ökade kostnader för koldioxidutsläpp påverkar teknologisk förändring, mätt i antalet gröna patent. Utsläppshandeln bedrivs i ett så kallat ”cap-and-trade”-system där regeringen har bestämt en viss mängd utsläpp som får göras (taket) och företag tilldelas sedan utsläppsrätter. De företag som omfattas av regleringen är skyldiga att kvitta utsläppsrätterna mot sina utsläpp eller, om de släpper ut mer än de tilldelats, köpa utsläppsrätter från andra företag (handeln). Detta sätter ett pris på koldioxidutsläpp och ger ett kostnadseffektivt sätt för företag att följa regleringen. I det tredje kapitlet analyserar jag den internationell spridningen av negativa chocker, i detta fall den amerikanska orkansäsongen 2005, genom att undersöka hur kinesiska företag reagerade på denna chock.

Varför har du valt att studera just det här ämnet?

­­– När jag började som doktorand ville jag fokusera på miljöekonomi, och mer specifikt på hur företag hanterar klimatförändringarnas utmaningar, eftersom företag är stora utsläppare. Och jag ville fokusera på Kina eftersom det är det land som står för mest utsläpp av koldioxid i världen och därför viktigt att studera.

Vad har du kommit fram till?

­– Mina resultat i det första kapitlet tyder överlag på att ju högre priset på koldioxidutsläpp är, desto mer grön innovation skapas genom systemet för utsläppshandel. Jag ser också att endast företag som är tillräckligt produktiva och företag som har ägnat sig åt innovation sedan tidigare reagerar positivt på den nya regleringen. De minst produktiva företagen ökade inte sina gröna patent alls liksom företag som inte ägnade sig åt innovation innan systemet infördes.

­– I det andra kapitlet analyserar vi effekterna av ett system för handel med utsläppsrätter i Peking, den region som har högst koldioxidpriser, och vi kan därför förvänta oss mer iögonfallande ökningar i företagens energikostnader i Peking. Där finner vi att regleringen leder till minskade utsläpp från företag i industrisektorn, men inte från företag inom tjänstesektorn. Företagen minskade utsläppen främst genom att byta bränsle från kol till naturgas.

­– I det tredje kapitlet ser vi att den negativa chock som orsakas av orkansäsongen i USA 2005 inte spridit sig längs den internationella värdekedjan på något signifikant sätt. Det tyder på att en tillfällig minskning av utbudet som orsakas av en negativ chock i ett främmande land inte medför någon betydande risk för kinesiska tillverkningsföretags exportinriktade produktion. Vi ger också preliminära bevis för att värdekedjorna kan anpassa sig efter naturkatastrofer, i det här fallet när företag som drabbades hårt av effekterna av orkansäsongen ökade antalet leverantörer under perioden efter 2005. Något som kan bero på en justering i företagens strategi där man vill hitta alternativa leverantörer för att avvärja framtida chocker. Detta relaterar till debatten om negativa effekter av covid-19-pandemin, där många är oroliga för långsiktiga ekonomiska effekter som kan störa den globala värdekedjan. Men det vi finner är att effekterna av chocker som naturkatastrofer inte behöver vara särskilt långvariga.

Vem kan ha nytta av dina resultat?

­– Beslutsfattare kan dra nytta av den eftersom jag analyserar hur företag reagerar på klimatpolitik, och företag kan dra lärdom av att avhandlingen pekar på diversifiering som ett sätt att öka motståndskraften mot negativa chocker och bättre hantera effekterna av klimatförändringarna. Jag tror att resultaten också kan ge insikter för andra länder än Kina, eftersom Kina är världens största land mitt i en snabb ekonomisk tillväxt och att studera en övergångsekonomi som Kina, ger insikter för andra länder som kan komma att införa klimatpolitiska regelverk, som Vietnam, Chile och Indonesien. Och vår slutsats om hur negativa chocker sprider sig längs den globala värdekedjan kan vara intressant för företag över hela världen.

Om avhandlingen

Disputation den 10 september 2021, kl 15.15

Titel: Impacts of Climate Policy and Natural Disasters: Evidence from China

Doktorand: Ruijie Tian, Institutionen för Nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet

Opponent: Dallas Burtraw, Senior Fellow, Resources for the Future, USA

Betygskommitté:
Åsa Löfgren, docent, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet
Frank Convery, professor, University College Dublin, Irland
Mads Greaker, professor, Handelshøyskolen, Storbyuniversitetet, Oslo

Ordförande: Thomas Sterner, professor, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet