Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Trots stor utbyggnad av förnybar energi behövs stora nya investeringar i gröna branscher
I Asien och Afrika installeras ett nytt soltak var fjärde sekund. Trots det är tempot för lågt för att vi ska kunna nå klimatmålen i Parisavtalet. Nu undersöker forskare vid Handelshögskolan vad som får oss att satsa på gröna investeringar.
Foto: Justin Lim
Länkstig

Drivkrafterna bakom gröna investeringar undersöks i nytt forskningsprojekt

Publicerad

När transporter, industri och elproduktion på några få årtionden ska ställas om till fossilfri drift behöver gigantiska investeringar göras. Men vad gör att investerare satsar på gröna branscher? Och hur påverkar stora politiska händelser, som valet av Donald Trump, finansmarknadens syn på klimatförändringar? Det ska en forskargrupp vid Handelshögskolan undersöka i projektet ”Finansiella effekter av klimatpolitik i energisektorn”.

Satsningarna på vindkraft och solel har vuxit snabbt de senaste årtiondena. I Kina byggs idag ett nytt vindkraftverk var trettionde minut och i Asien och Afrika installeras ett nytt soltak var fjärde sekund. Trots det är tempot för lågt för att vi ska nå klimatmålen i Parisavtalet. De förnybara energislagen har bara ersatt en mycket liten del av den fossila energin och för att minska de fossila utsläppen till noll senast 2050 behöver utbyggnadstakten av förnybart vara flera tiotal gånger större än i dag.

– Världsekonomin är byggd på fossil energi. Även om vi kunde lösa det mest akuta problemet, bristen på politisk enighet och handlingskraft, skulle storleken på den samhällsomdaning som krävs för en omställning till en hållbar och klimatanpassad ekonomi vara hisnande, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. 

Globalt handlar det om investeringar på många tusentals miljarder dollar. För det är inte bara solel och vindkraft som behöver byggas utan omställningen rör även elnät, energilagring, fordon, byggnader och industrier inom stål och cement – bland annat.

Bild
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi.
Foto: Johan Wingborg

Även om vi kunde lösa bristen på politisk enighet skulle storleken på den omställning som krävs för en hållbar ekonomi vara hisnande.

I det aktuella forskningsprojektet kommer Thomas Sterner och hans forskarkollegor att undersöka hur finansiella aktörer agerar och reagerar på klimatförändringarna. Projektet har två delar, en där man studerar enskilda privata investerare och en där man studerar finansmarknaden som helhet.

I den första delen undersöker forskarna vad som motiverar investerare att satsa grönt, mer exakt kommer man att titta på hur enskilda sparare väljer pensionsfonder och vilka faktorer som påverkar dem att välja eller inte välja hållbara alternativ.

– Just för tillgången till kapital är sparbesluten särskilt betydelsefulla. Vi kommer bland annat att titta på hur ålder, antal barn, kön, inkomst och liknande faktorer påverkar sparandebesluten. Vi kommer också se på hur besluten kan påverkas genom små ”nudges”, säger Thomas Sterner.

I den andra delen kommer forskarna att undersöka hur hela finansmarknaden reagerar på stora politiska händelser som kan antas vara viktiga för klimatet, till exempel valet av Donald Trump (som ju utlovade stora satsningar på kolindustrin) eller undertecknandet av Parisavtalet (som skulle kunna tänkas gynna gröna branscher). Frågeställningen är komplex och det finns många risker och förväntningar som kan påverka aktörerna på finansmarknaden.

Det finns bland annat en oro för så kallade ”stranded assets”. Det vill säga risken att tillgångar knutna till fossilbaserade industrier snabbt förlorar i värde i samband med energiomställningen, något som skulle kunna leda till omfattande konkurser bland energiföretag som i sin tur skulle kunna bli så stora att hela det finansiella systemets stabilitet hotas.

Vi hoppas att vårt forskningsprojekt ska bidra till en större insikt om vad finanssektorn kan göra för klimatomställningen

En annan risk som diskuteras är den så kallade ”gröna paradoxen” som innebär att förväntan på framtida klimatpolitik skulle kunna utlösa stora satsningar på att förbränna fossila bränslen nu, innan de blir värdelösa. Och utöver detta måste försäkringsindustrin förbereda sig på stora konsekvenser av klimatrelaterade skador från stormar, bränder och översvämning.

– Bank och försäkringsindustrin spelar en nyckelroll i att förmedla kapital och försäkra berörda tillgångar. Vi hoppas att vårt forskningsprojekt ska bidra till en större insikt om vad finanssektorn kan göra för klimatomställningen, säger Thomas Sterner.

Stranded assets

”Strandade tillgångar” syftar på tillgångar som tappar i värde eller blir värdelösa med anledning av energiomställningen. Det kan handla om olja, gas eller kol som inte får nyttjas för att miljöpåverkan blir för stor, om att snabbt fallande kostnader för förnyelsebar teknik gör fossilbaserad energi olönsam eller förändrade konsumtionsbeteenden.