"Distansundervisning handlar inte om att översätta ett campusupplägg rakt av"
Fem frågor till Mattias von Feilitzen som arbetar som pedagogisk utvecklare vid institutionen för tillämpad IT. Hans intresseområden är hur digitala verktyg och digitalisering påverkar och förändrar högre utbildning. Mattias är också knuten till PIL-enheten där hans huvudsakliga uppgifter är att ge stöd till lärare vid universitetet som vill utveckla sin undervisning med digitala verktyg.
Har du några konkreta tips för den som precis kommit igång med distansundervisning, eller inom kort ska starta en kurs?
Jag tänker på två saker. För det första tycker jag att man ska fundera på examinationsformerna. Även om man jobbat med salstentor tidigare så kan distansexaminationer skilja sig mycket och det är inte självklart att göra samma sak fast på distans. Exempelvis kan det vara vettigt att dela upp examinationen i mindre delar, alltså mindre moduler, för att göra det lättare för studenterna att fullfölja så att inte all examination kommer i slutet. För det andra ska man hålla koll på vilka verktyg som finns och vad som passar bäst för just sin kurs. Det finns många verktyg och plattformar men också gott om stöd för att lära sig de flesta funktionerna.
Har du tips på online-kurser eller liknande för fortbildning och kompetensutveckling?
Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) ger många webbinarier för övergripande distansfrågor, samt andra tillfällen där man till exempel fokuserar på examination med Zoom eller arbete i Canvas. PIL bjuder också in till webbinarier där lärare och forskare från hela GU:s verksamhet presenterar råd och tips hur de arbetar. Man kan via PIL:s hemsida även hitta till webbinarier vid andra lärosäten, eftersom alla universitet och högskolor ställer om nu.
Vi har också så kallade Zoom-caféer, där man varje dag kan ställa frågor och få stöd och inspiration. Man kan besöka de virtuella caféerna när behov av att ställa en fråga uppstår och sedan lämna mötet när man fått svar. Generellt så tycker jag att man regelbundet ska besöka PIL:s hemsida, det händer mycket där nu och allt är öppet för alla GU-medarbetare.
Någon litteratur i ämnet du kan rekommendera?
Stefan Hrastinski (professor vid KTH) har skrivit en bok som heter Nätbaserad utbildning – en introduktion som är mycket bra. Tekniken som beskrivs i boken har förvisso utvecklats, men texterna om exempelvis samarbete, kommunikation och närvaro stämmer fortfarande och ger läsaren bra kunskap.
Vad skulle du säga är det vanligaste misstaget man gör som nybliven lärare på distans?
Att man tar gårdagens campusbaserade undervisning och direktöversätter till distans, man tänker campusupplägg men gör det på distans. Det finns många studier på detta och de flesta visar att det inte fungerar särskilt bra. Nu när vi är förbi den mest akuta fasen med att ställa om till distansundervisning, tycker jag man istället ska utnyttja möjligheterna som finns i verktygen och använda dom. Att sitta i Zoom-möte i tre timmar är inte samma sak som att sitta i en föreläsningssal framför en lärare i tre timmar.
Ett annat misstag är att som lärare inte vara närvarande på nätet. Det är viktigt att finnas tillgänglig för att svara på frågor även om undervisningen sker på distans. Som lärare kan man skapa ett Zoom-rum där man finns tillgänglig vissa tider varje dag. Det är också viktigt att rigga möjligheter för studenterna där dom kan umgås med varandra och diskutera. Distansundervisning handlar inte bara om att lösa uppgifter. Det är viktigt att inte glömma bort det för då är risken att man tappar man många studenter.
Vad är den vanligaste frågan du fått de senaste veckorna avseende ditt arbete och distansundervisning?
Det är många frågor just kring Zoom som verktyg, men också annat. Allt ifrån praktiska frågor hur man spelar in en föreläsning, till hur man gör med grupper och examinerar på distans. En vanlig fråga är hur man säkerställer att det är rätt person som gör tentan.
Foto: Allie Smith
Porträttbild: Johan Wingborg