Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto av barnhand som vilar i vuxenhand
I studien ”Dynastic Human Capital, Inequality and Intergenerational Mobility” analyserar Mikael Lindahl och medförfattarna Adrian Adermon och Mårten Palme, hur utbildningsutfall hos barngenerationen påverkas av släktens utbildning, inkomst, och status.
Foto: Juan Pablo Serrano Arenas
Länkstig

Den sociala rörligheten lägre än tidigare forskning visat

Publicerad

Ojämlikhet förs över mellan generationer i större utsträckning än vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Handelshögskolan, där man undersöker den utvidgade familjens påverkan på utbildningsutfallet hos barngenerationen. Studien publiceras i en av världens högst rankade nationalekonomiska tidskrifter, American Economic Review.

Bild
Porträttfoto av Mikael Lindahl.
Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi.
Foto: Johan Wingborg

– Vi ger en delvis ny bild av det sociala arvets roll, och pekar på en lägre social rörlighet mellan generationer än vad man tidigare funnit. En individs framgång styrs i hög grad av familjebakgrunden även i ett land som Sverige, som ofta ses som ett samhälle med relativt hög social rörlighet. Vi tror dock att våra resultat kan generaliseras så att den sociala rörligheten därmed har överskattats generellt, säger Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet som just avlutat en treårig period som Söderberg-professor på Handelshögskolan.

Undersöker påverkan
från den utvidgade familjen

Vanligtvis när forskare studerar hur socioekonomisk nivå (bland annat utbildningsnivå, inkomst och social status) förs över mellan generationer så fokuserar man på relationen mellan föräldrar och barns socioekonomiska utfall – men familjebakgrundens hela betydelse är svår att fånga på detta sätt. Till exempel så innebär det att man ignorerar påverkan från den utvidgade familjen, alltså far- och morföräldrar, fastrar, mostrar med flera. I studien ”Dynastic Human Capital, Inequality and Intergenerational Mobility” analyserar Mikael Lindahl och medförfattarna Adrian Adermon och Mårten Palme, hur utbildningsutfall hos barngenerationen påverkas av släktmedlemmarnas utbildning, inkomst, och sociala status.

– Säg att släktingarna i genomsnitt har 30 procent längre utbildning än den typiska utvidgade familjen i Sverige. När man tidigare har tittat enbart på föräldrarna och deras barn har man sett att det i snitt motsvarar ungefär 10 procent längre utbildning för barnen. Men i vår studie ser vi att det motsvarar minst 15 procent längre utbildning.

Uttryckt med andra ord så missar man åtminstone en tredjedel av överföringen av ojämlikhet mellan generationerna som kommer från familjebakgrunden, om man inte tar hänsyn till den utvidgade familjens betydelse.

En individs framgång styrs i hög grad av familjebakgrunden även i ett land som Sverige, som ofta ses som ett samhälle med relativt hög social rörlighet.

Ojämlikheten i Sverige har ökat de sista 30–40 åren och en sak som ofta diskuteras i samband med det är vad som är bra och dålig ojämlikhet.

– Dålig ojämlikhet kan, lite förenklat, sägas vara att livschanserna till alltför stor del avgörs av vilken familj du föds in i, istället för av individers egna ansträngningar. Vi gör ett försök att bidra till förståelsen av detta genom att göra en separat analys för adopterade barn, som vuxit upp med sina icke-biologiska föräldrar. Vi finner att åtminstone en tredjedel av överföringen av ojämlikhet som beror på familjebakgrunden beror på uppväxtmiljön. Det är fortsatt viktigt att fundera på hur man kan bryta det sociala arvet – men också att komma ihåg att det är väldigt svårt att göra det på samhällsnivå, säger Mikael Lindahl.

Ett nytt sätt att
analysera social rörlighet

Studien har kunnat genomföras tack vare Sveriges omfattande befolkningsregister, där information om avlägsna släktingar kan länkas till varandra flera generationer bakåt i tiden. Dessa unika data samt den nya metoden att studera familjebakgrundens betydelse tror Mikael Lindahl är viktiga anledningar till att artikeln antagits för publicering i American Economic Review.

– Vi presenterar ett nytt sätt att analysera social rörlighet, som är ett klassiskt forskningsområde inom samhällsvetenskaperna. Och vår studie rör ett mycket aktuellt ämne ­– den ökande inkomstojämlikheten i många länder sedan 1980-talet. 

Vad betyder det för dig som forskare att bli publicerad i en så ansedd tidskrift som American Economic Review?

– Vare sig man gillar det eller inte så är publiceringar i de högst rankade tidskrifterna väldigt viktiga för forskare och institutioner. När många yngre forskare och kollegor bedömer institutioners styrka, till exempel som potentiella arbetsgivare, så är mängden toppubliceringar viktigt. Förhoppningsvis så kan denna typ av publicering därför gynna Institutionen för nationalekonomi när det gäller att locka till sig unga duktiga forskare.