Bild
Bild på en massa ung torsk
Foto: Håkan Wennhage
Länkstig

Beståndet av kustnära torsk är inte utrotat

Publicerad

Ryktet om att den kustnära torsken är utrotad stämmer inte. Forskare vid Göteborgs universitet har genom DNA-analyser identifierat att det finns ung kustlevande torsk kvar vid den svenska västkusten. Det är däremot fortsatt svårt att hitta några fullvuxna kusttorskar i Bohuslän.

Genom att undersöka provfiskad torsk genetiskt har forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, funnit att det existerar två olika typer av torsk längs den svenska västkusten. Torsktyperna tillhör samma art – Atlanttorsken (Gadu­s morhua) – men de är olika ”ekotyper” som är genetiskt anpassade till olika miljöer eller livsstilar. Västkustens två torsktyper kallas för ”utsjötorsk” och ”kusttorsk”, eftersom den ena har sitt ursprung långt ute till havs, medan den andra håller sig nära kusten hela livet. De två torsktyperna parar sig sällan med varandra.

Kusttorsken finns kvar i fjordarna

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men den nya studien, som publicerats i ICES Journal of Marine Science, visar att det fortfarande finns ett bestånd av torsk som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.

– Våra analyser visar att en hög andel av den unga torsken i fjordarna och nära kusten i Bohuslän är kusttorsk. Det visar att det fortfarande finns något kvar att rädda. Men i provfisket får man samtidigt otroligt lite vuxen torsk. Vid kustnära provfisken fick man bara upp enstaka torskar över 40 centimeters längd, säger Simon Henriksson, forskare vid Göteborgs universitet.

Karta över de två torsktypernas utbredning
Andelen torsk av de två bestånden skiljer sig åt mellan olika havsområden. Kusttorsken (orange) är vanligast i Öresund och i Bohusläns fjordar. Längre från kusten hittas nästan bara utsjötorsk (blå). Karta: Simon Henriksson

Till studien har forskarna samlat in juvenila, decimeterlånga, torskar från över 100 olika platser i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, och analyserat dem genetiskt. Resultaten visar att beståndet i området inte enbart består av utsjötorsk, utan är en blandning av båda ekotyperna. Utsjötorsken finns främst långt utanför kusten och kusttorsken närmare kusten. Inne i Bohusläns fjordar är andelen kusttorsk mycket hög, vilket är lite oväntat med tanke på teorin om att den varit så gott som utdöd.

– På vissa ställen återfinns både utsjö- och kusttorsk i samma fjord, men de verkar leva på olika djup. Utsjötorsken lever på lite större djup, medan kusttorsken är vanligare på grunt vatten, säger Simon Henriksson.

Ovisst vart kusttorsken tar vägen

Vuxen utsjötorsk leker i Nordsjön eller yttre Skagerrak, och sedan bär starka havsströmmar med sig deras ägg och larver till svenska vatten. Svenska västkusten fungerar som en barnkammare för utsjötorsken, som vid två till fyra års ålder simmar tillbaka till utsjöbankarn­a för att leka.  

Vart kusttorsken tar vägen efter uppväxten är en obesvarad fråga, i och med att man inte påträffar några lekande kusttorskar i fjordarna, trots att unga torskar finns där. Eftersom kusttorsk även finns i Kattegatt, Öresund och Bälthaven så är en teori att äggen och larverna driver med strömmar därifrån och in i Bohusläns fjordar. Det skulle kunna förklara den relativt stora andelen ung kusttorsk som provfisket gav, trots avsaknaden av vuxen kusttorsk.

– I en annan studie från 2019 hittades torskägg inne i fjordarna, vilket pekar på att det finns vuxen kusttorsk som faktiskt leker i fjordarna. Men eftersom vi inte kan se någon genetisk skillnad mellan kusttorsk från olika områden så vet vi inte med säkerhet om det finns lokala lekbestånd, säger Simon Henriksson.

Bild på provfiske med not
Provfisket utfördes på över 100 olika platser längs den svenska kusten och i fjordarna, från Öresund i söder till Koster i norr. Provfiske gjordes både kustnära och längre ut till havs, i Skagerrak och Kattegatt.
Foto: Håkan Wennhage

Den nya studien visar att ekotyperna skiljer sig åt när det gäller flera gener som är inblandade i miljöanpassning. Det tyder på att skillnaderna i var de lever kan bero på att de är anpassade till olika miljöer. Till exempel verkar ekotyperna vara anpassade till olika fysikaliska förhållanden som syrehalt, salthalt, och temperatur. Det finns även genetiska skillnader som tyder på att ekotyperna skiljer sig åt i födosök, vandringsbeteende och socialt beteende.

Torskbestånden fortsätter minska

Tyvärr betyder inte resultaten från den genetiska studien att torskbestånden är på väg att återhämta sig. Tvärtom så fortsätter mängden vuxen och juvenil torsk att minska i alla svenska hav. De nya resultaten visar dock att man måste ta hänsyn till att det finns två olika typer av torsk som skiljer sig åt genetiskt och geografiskt, om man ska försöka återuppbygga västkustens torskbestånd.  

Länk till den vetenskapliga artikeln: Mixed origin of juvenile Atlantic cod (Gadus morhua) along the Swedish west coast

Kontakt: Simon Henriksson, projektassistent på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0702-97 30 44, e-post: simon.henriksson@gu.se