Belyser fenomenologins användbarhet

Vilken är bakgrunden till att boken ges ut nu?
– Startskottet till att vi påbörjade arbetet med antologin var när vi 2014 hade en konferens till minne av professor Jan Bengtsson (1949–2013). Det kom då upp en idé om att vi borde samla ihop forskning inom pedagogik med grund i den fenomenologiska rörelsen. Utgångspunkt för boken är den livsvärldsansats som Jan Bengtsson utvecklade för pedagogisk forskning. På så sätt tar boken avstamp i det gedigna teoretiska arbete som han utförde för att utveckla filosofiska grunder för empirisk forskning med grund i människors levda liv och livsvärld. De pedagogiska forskare som medverkar i boken knyter på olika sätt an till fenomenologi eller livsvärldsfenomenologi teoretiskt, metodologiskt eller via presentation av empiriska resultat. Boken visar härigenom hur den forskning som Jan Bengtsson varit initiativtagare till utvecklats i olika riktningar. Den är samtidigt också en minnesbok till honom.

Den fenomenologiska filosofin har haft ett stort genomslag inom den pedagogiska vetenskapen i Norden. Hur kan man förklara detta?
– Livsvärldsfenomenologisk teori och filosofi är, samtidigt som den är abstrakt, också ganska konkret. På detta sätt är steget inte så långt till att använda filosofiska texter för att uttala sig om människors liv i olika bemärkelser. Fenomenologiska teorier erbjuder härigenom redskap för att förstå mänsklig erfarenhet, inte minst när det gäller elevers och lärares lärande i skolan. Livsvärldsteori erbjuder också teoretiska redskap för att förstå kroppsligt lärande. På olika sätt känner människor ofta igen sig i beskrivningar och berättelser, vilket också borgar för ett positivt mottagande av forskningsresultat som grundar sig i fenomenologisk filosofi.

– En annan orsak kan vara att Jan Bengtsson genom sin gedigna filosofiska skolning förmådde göra de delvis snåriga teorierna förståeliga på ett sådant sätt att de kunde användas i pedagogisk forskning. Hans böcker och texter har flitigt använts inom de nordiska länderna för förkovran inom fenomenologi. De forskarnätverk som över tid skapats ska inte heller underskattas.

Hur kan fenomenologin användas för att fördjupa kunskapen inom det pedagogiska och utbildningsvetenskapliga området?
– Vi menar att en livsvärldsansats, eller det som av Jan Bengtsson i en artikel benämnts som ”Göteborgsskolan”, möjliggör att studera pedagogiska och utbildningsvetenskapliga problem med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas egna erfarenheter och belägenhet i en värld. Livsvärldsperspektivet erbjuder också en utgångspunkt där vi inte behöver välja mellan ofta motstridiga kontrahenter. I stället erbjuds ett integrativt synsätt på liv och värld, individ och kollektiv, subjekt och objekt, etc.
Livsvärldsansatsen erbjuder också metodologiska och metodiska redskap för studier av människors liv, vilket också presenteras med många exempel i boken. Teoretiskt erbjuds verktyg för begrepps- och teoriutveckling inom pedagogiska forskningsfält och didaktisk praktik.

Varför har ni använt begreppet ”sammanflätningar” i titeln?
– Begreppet sammanflätningar menar vi är det begrepp som på ett koncist sätt sammanfattar ett fenomenologiskt eller livsvärldsfenomenologiskt förhållningssätt. Jan Bengtsson framförde just det begreppet som bärande inom fenomenologin. På samma sätt som liv och värld är sammanflätade i begreppet livsvärld, är vi sammanflätade med eller relaterade till varandra, och med olika livsvärldsliga dimensioner såsom rum och tid.
Boken är också en sammanflätning av filosofi och teori, epistemologi, metodologi och empiriska forskningsresultat. Vi menar att vårt eget arbete också på olika vis har varit sammanflätat med Jan Bengtssons vetenskapliga arbete, samt sammanflätat med varandra.

Hur vill ni att boken används?
– Vår förhoppning är att boken läses av alla som önskar fördjupade kunskaper om fenomenologiskt och livsvärldsfenomenologiskt forskningsarbete, samt dess resultat. Boken bör kunna användas inom metodkurser för att visa på olika aspekter vid användning av en forskningsansats, i det här fallet livsvärldsansatsen. Innehållsligt bidrar den med fördjupad kunskap inom det pedagogiska fältet och torde därmed också vara relevant för lärarutbildningarna.

För mer information, kontakta redaktörerna:
Inger Berndtsson, epost: inger.berndtsson@ped.gu.se, tel. 031-786 2497
Annika Lilja, epost: annika.lilja@ped.gu.se, tel: 031-786 2433
Ilona Rinne, epost: ilona.rinne@gu.se, tel: 031-786 6488