Den tredje polen - ett 100 000 kvadratkilometer stort område centrerat på den tibetanska platån - är det största lagret av fruset vatten efter nord- och sydpolerna.
Området är det högst belägna ekosystemet i världen och matar över 12. 000 sjöar och mer än tio stora flodsystem. Via glaciärer, sjöar och vattendrag lagras och transporteras härifrån vatten till över två miljarder människor i Asien - 30 procent av världens befolkning. Vattenvägarna har blivit kända som det ”Asiatiska vattentornet” och fyller en viktig funktion för att tillhandahåller dricksvatten, vattenkraft och bevattning för jordbruk.
I en ny studie publicerad i Nature Reviews Earth & Environment beskriver en internationell forskargrupp hur det Asiatiska vattentornet efter flera decenniers klimatförändring har hamnat i obalans. Studien baseras på information från observationer på plats, modellsimuleringar och satellitdata om förändringar i lufttemperatur, nederbörd, glaciärmassa, atmosfärisk cirkulation och vattenlagring på land.
Ökad efterfrågan på vatten
Studien visar att samtidigt som efterfrågan på vatten fortsätter att öka i området, smälter det Asiatiska vattentornets frusna tillgångar. Detta leder till en obalans där flytande vatten i de norra vattenbassängerna ökar, medan vattenmassorna i söder minskar.
– Förändringen i fördelning kommer sannolikt att visa sig i form av en obalans mellan tillgång och efterfrågan på vatten i de samhällen som befinner sig nedströms, med en större tillgång i norr och större efterfrågan i söder, säger Deliang Chen, en av studiens författare och professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.
Den totala vattentillförseln beräknas enligt forskargruppen öka särskilt kraftig för den norra delen av området, samtidigt som den största efterfrågan på vatten däremot beräknas uppstå i de södra regionerna. Den ökade efterfrågan är kopplad till bevattning, som står för mer än 90 % av vattenanvändningen i regionen.
Mer data och bättre modeller behövs
Trots att resultatet av studien visar på en tydlig förändring betonar forskarna att mer data och bättre modeller krävs för att göra mer exakta förutsägelser av den framtida vattenförsörjningen och för att bedöma anpassningsstrategier för regionen.
– Studiens resultat kan användas för att prioritera forskningsinsatser som kan fylla kunskapsluckor, förbättra vår förståelse av vattenförsörjningssystemen och göra tillförlitliga framtidsprognoser, säger Deliang Chen.
För mer information, kontakta:
Deiang Chen, professor, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet deliang@gvc.gu.se, telefon: 0766-184813
