Bild
Foto: Getty Images
Länkstig

ALS-diagnos kan bli enklare och säkrare med blodprov

Publicerad

Det kan bli möjligt att ställa en mer träffsäker diagnos om ALS tidigare i sjukdomsförloppet med hjälp av blodprov. Det visar en studie av forskare vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. Det handlar om att mäta halten av ett ämne i blodet där det även visats att halten påverkas av vilken variant av ALS patienten har.

Bild
Fani Pujol Calderón, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Foto: University of Gothenburg

Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports med Fani Pujol-Calderón, postdoktor på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Arvin Behzadi, doktorand på Umeå universitet samt AT-läkare vid Örnsköldsviks sjukhus, som förstaförfattare.

Det är idag svårt att ställa en säker ALS-diagnos tidigt i sjukdomsförloppet med risk för förväxling med andra sjukdomar, trots lång utredningstid. Mycket skulle vara vunnet om korrekt diagnos kunde ställas tidigare, och enligt forskarna är de aktuella fynden mycket lovande.

Ämnet det handlar om är neurofilament, proteiner med en speciell roll i nervceller och nervtrådar. Vid skada på nervsystemet läcker neurofilament ut i ryggmärgsvätskan och blodet. I studien har forskarna vid Umeå universitet, Norrlands universitetssjukhus, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat på skillnader i nivåerna av neurofilament både i ryggmärgsvätska och i blod mellan patienter med ALS och patienter med andra sjukdomar som kan likna tidig ALS.

Känsligare analysmetoder

Det är i tidigare studier visat högre halter av neurofilament i ryggmärgsvätska vid ALS jämfört med flera andra neurologiska sjukdomar. Däremot har det varit svårt att mäta mängden neurofilament i blodet, eftersom halterna där är mycket lägre än i ryggmärgsvätskan. Nya och känsligare analysmetoder har dock på senare år öppnat nya möjligheter här.

Den nu aktuella studien visar ett starkt samband mellan mängden neurofilament i blodet och i ryggmärgsvätskan hos patienter med ALS. Studien är gjord på data från blod- och ryggmärgsvätskeprover från 287 personer som remitterats till Neurologiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus för utredning av misstänkt ALS. Hos 234 av dessa kunde man efter omfattande utredning ställa diagnosen ALS. Dessa hade signifikant högre halter av neurofilament i både ryggmärgsvätskan och blodet än de som inte fick diagnosen ALS.

Högre halter

Det gick även att se skillnader mellan olika typer av ALS. Patienter där sjukdomssymtomen debuterade i huvud- och halsregionen hade högre halter neurofilament i blodet och sämre överlevnad än patienter där sjukdomen debuterade i en arm eller ett ben. Studien har också kunnat kartlägga skillnader av mängden neurofilament i blodet samt överlevnad vid de två vanligaste typer av ärftlig ALS.

– Att hitta misstänkta fall av ALS genom ett enkelt blodprov öppnar helt nya möjligheter både för screening och för att enklare mäta behandlingseffekt hos patienter som deltar i läkemedelsprövningar. Det kan även göra det möjligt att sätta in bromsmediciner tidigare i sjukdomsförloppet innan musklerna förtvinat, säger Arvin Behzadi.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är ett neurodegenerativt syndrom som medför förlust av nervceller i både hjärna och ryggmärg, vilket leder till muskelsvaghet och muskelförtvining. Majoriteten av patienterna avlider inom två till fyra år från att symtomen debuterat, men ungefär en av tio överlever mer än tio år efter symtomdebut. Flera genetiska mutationer har associerats till ALS. Det finns för närvarande ingen botande behandling mot ALS. Däremot finns bromsmediciner som för vissa patienter kan sakta ned sjukdomsförloppet om de sätts in i tid.

Titel: Neurofilaments can differentiate ALS subgroups and ALS from common diagnostic mimics