Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Abstrakta kommunala strategidokument nyttiga i längden

Publicerad

Passiva politiker som producerar policydokument fulla av klyschor. Sådan är ibland bilden av den politiska processen. Men enligt ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet kan även ett slutdokument med slitna fraser vara värt mödan.

Sara Brorström är forskare på Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon har i sin nya bok, Styra städer, undersökt hur ett strategidokument i en stad blir till och varför slutresultatet blir som det blir. Det specifika fallet är visionsdokumentet om Älvstaden i Göteborg. Arbetet med dokumentet påbörjades 2010 och antogs av kommunstyrelsen 2012.

– När det gäller strategiska dokument ser de ungefär likadana ut vilken stad det än gäller. De är nästan kopior av varandra och kan låta väl abstrakta. Man kan då fråga sig vilken nytta de har, säger Sara Brorström.

I arbetet med vision Älvstaden tillsattes en arbetsgrupp som bestod av flera kommunala förvaltningar, kommunala bolag samt Västsvenska Handelskammaren och Chalmers tekniska högskola. Gruppen var underställd kommunstyrelsen, vilket var den instans som som skulle anta gruppens förslag. För att få igenom dokumentet var kompromisser nödvändiga, något som märktes i den slutliga versionen.

– Alla ansåg inte att allt var bra, men insåg att tiden höll på att rinna ut och de fick därför nöja sig. De skrev inte det dokument de drömt om, utan det dokument de kunde få beslut kring innan tiden tog slut, säger Sara Brorström.

Studien visar att själva processen med dokumentet ändå gav en rad nyttiga effekter:

  • I strategiskt arbete kan aktörer frångå vardagens “business-as-usual” vilket möjliggör kritik av hur saker görs i dag. Att tänka kring hur staden ska vara i framtiden tvingar fram tankar på vad som görs fel i dag.
  • Den skapar samarbete över gränser. I fallet med vision Älvstaden visade det sig att många av direktörerna inom kommunen inte träffade varandra särskilt mycket annars. Strategiarbetet gav dem chans att göra det.
  • Konfliktlinjer om framtidsvisioner kommer upp till ytan. Även om de inte blir lösta, är det nyttigt att de lyfts.

– Dokumenten blir som det blir eftersom alla inte tycker lika. Det som man kan enas om kan låta abstrakt. Men frågan är om det inte är meningen att politiker ska tycka olika. Vad är alternativet? Och även om dokumenten är abstrakta sätter de press på organisationen och de får saker att hända, säger Sara Brorström.

Undersökningen bygger på cirka 250 timmars observationer från olika möten under processen samt intervjuer med politiker och tjänstemän. Studien fyller ett hål i forskningen om hur städer styrs.

– Ofta vet man vad man ville från början och hur det blev, men hur diskussionerna fördes fram till slutresultatet är ett perspektiv som har saknats tidigare, säger Sara Brorström.


Kontaktuppgifter
Sara Brorström, 0733 329629, sara.brorstrom@gri.gu.se
http://gri.gu.se/Kontakta+oss/medarbetare/sara-brorstrom

Henric Karlsson, kommunikatör, 031-786 2008, henric.karlsson@gri.gu.se