100 personer höjde sin kompetens om alkohol och droger
Under eftermiddagen den 18 september presenterade forskare de senaste rönen inom forskning om psykologiska orsaker och effekter av alkohol och droger. Dagen vände sig till en intresserad allmänhet och cirka 100 personer från bland annat skola, socialtjänst, sjukvård och kommun deltog.
Arrangörer var forskningsgruppen Addiction Psychology: Experimental and Clinical Research (APEC) vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Kort om föreläsningarna:
Malin Karlén, psykolog och forskarstuderande, talade om sambandet mellan alkohol och aggression. Forskningen visar att alkohol i måttliga doser kan öka benägenheten för aggression, exempelvis genom att alkohol gör att vi tänker mindre på eventuella konsekvenser och att det under alkoholpåverkan kan vara lättare att uppfatta provokationer. Däremot är det inte självskrivet att det måste bli så. Sambandet mellan alkohol och ökad aggression påverkas av andra faktorer, som situationens natur, olika typer av alkohol, sociala förväntningar i sammanhanget och psykologiska betingelser.
Presentation: Alkohol och aggression, hur hänger det ihop?
Karin Boson, psykolog och forskarstuderande, forskar om gruppen ”tweenisar”, dvs 12 och 13-åringar, om deras psykiska hälsa och deras alkoholanvändande. Hon ingår i LoRDIA som är ett longitudinellt projekt där man ska följa 1400 barns och ungdomars utveckling över tid. I projektet som påbörjades för ett år sedan kommer hon bland annat studera hur barns styrkor och svårigheter vad gäller emotioner, beteenden och relationer påverkas längre fram i tonåren och hur det är relaterat till alkohol- och droganvändande.
Presentation: Hur mår tweenisarna? Psykisk hälsa och alkoholanvändande bland 12 och 13-åringar
Johan Hagborg, psykolog och forskarstuderande, forskar om barn som inte får den närhet, samspel och känslomässig anknytning de behöver som små och hur deras sexualitet och drogvanor utvecklas i tonåren. Känslomässig försummelse i tidig ålder medför ofta allvarliga konsekvenser. Forskningen visar att det har direkt affekt på hjärnan och hindrar utvecklingen. Det kan leda till psykisk ohälsa längre fram, vilket i sin tur har visat sig öka risken för bland annat missbruk, bristande impulskontroll och ätstörningar.
Presentation: Försummade barn, hur påverkas deras sexualitet och drogvanor i tonåren?
Fides Schuckher, överläkare och forskarstuderande, talade om ett forskningsområde som hon menade behöver utvecklas – alkoholproblem hos gruppen äldre kvinnor. Det är en grupp som utvecklar sitt missbruk sent i livet och inte faller inom ramarna för den missbrukarkategori vi, och vården, är ”vana” vid. De fungerar ofta bra socialt, har bra jobb och dricker ofta ensamma. De är svåra att behandla, dels för att de är svåra att hitta, dels för att de många gånger inte är mottagliga. Men problemet finns där, menar Schucker, och det behövs mer forskning. Det behövs också mer kunskap om denna grupp inom vården.
Presentation: Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Jenny Rangmar, lärare och doktorand, forskar om hur det är att leva med en medfödd alkoholskada. Jenny har i sitt avhandlingsprojekt intervjuat vuxna personer som under barndomen diagnosticerats med fetalt alkoholsyndrom (FAS). I sin presentation beskrev Jenny vad diagnosen inbegriper och åhörarna fick även titta på en film där en vuxen kvinna med FAS intervjuades om sitt liv. De medfödda skadorna som alkohol kan leda till är till exempel låg intellektuell förmåga (nedsatta kognitiva funktioner) och svårigheter med planering, flexibilitet och impulskontroll (nedsatta exekutiva funktioner). Skadorna kan även leda till svårigheter i samspelet i relationer och med kommunikation i vardagen (nedsatt social kognition). Dessa funktionsnedsättningar kan ha stor inverkan på det dagliga livet för barn med FAS.
Information om medfödda alkoholskador på Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA)
Alkoholpåverkan är också en faktor när brott begås. Angelica Hagsand, fil dr, har forskat om vad alkoholpåverkade vittnen minns och inte minns och kom i somras ut med sin avhandling. Alkoholpåverkade vittnen är vanligt förekommande och oftast den enda informationskällan för polisen, samtidigt som praktiker inom rättsväsendet ofta är skeptiska till vittnesmål som ges av personer som var alkoholpåverkade vid brottet. Angelicas forskning visar dock att en lägre promillehalter inte tycks ha några stora negativa effekter på just vittnens minne av brott och att alkoholpåverkade vittnen ofta minns lika bra som nyktra. Det här ger implikationer för rättsväsendet och rekommendationen från studien är därför att polisen och andra representanter för rättsväsendet ska se vittnesmål från personer med en promillehalt under 1.0 i blodet som relativt tillförlitliga.
Presentation: Vad minns man när man är påverkad av alkohol?