Bild
Fredrik Nyberg
Foto: Anna Vörös
Länkstig

Vill underlätta för ökad registerforskning

Publicerad

Han har alltid velat bidra till att skapa ny kunskap. En annan drivkraft är att få samarbeta med andra. I nära två decennier arbetade Fredrik Nyberg som epidemiolog inom läkemedelsindustrin. Nyligen tillträdde han som gästprofessor i registerepidemiologi vid institutionen för medicin. Hans uppdrag är att bidra till en starkare registerforskningsmiljö.

– Det är väldigt roligt att få vara en del i den här strategiska satsningen. Jag ser stor potential för att svenska registerdata – som ju egentligen är all information som finns om svenska patienter och svensk sjukvård – framöver kan användas på ett ännu bättre sätt för att komma samhället och patienterna till godo.

Det säger Fredrik Nyberg, som i januari anställdes vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa. Hans femåriga gästprofessur i registerepidemiologi ingår i en gemensam satsning av Sahlgrenska akademin, Västra Götalandsregionen och regionens registercentrumorganisation. Fredrik Nyberg kommer närmast från en 19 år lång anställning som epidemiolog vid läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Han har bedrivit epidemiologiska studier inom bland annat immunologi, cancer, lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. Studierna byggde ofta på registerdata.

– När man behöver data om ett stort antal patienter är det nästan ogörligt att samla in all data själv. Det tar för lång tid och är för kostsamt. Man är beroende av att data har samlats in i ett annat sammanhang, som till ett nationellt register, ett kvalitetsregister eller någon annan form av databas.

Kompetensstöd för epidemiologisk forskning

Som epidemiolog har Fredrik Nyberg erfarenhet av att använda observationella, icke experimentella metoder för att studera hälsorelaterade förhållanden och sjukdomars utbredning i specifika populationer. Hans professur är inte inriktad på ett visst sjukdomsområde. I stället ska han vara ett kompetensstöd inom epidemiologisk forskningsdesign, fungera som möjliggörare.

– Ofta kan det vara så att forskare som har en intressant fråga och vill göra registerforskning inte själva är epidemiologer utan kliniker eller experimentalister. Här kan jag bidra med kunskap om epidemiologisk studiedesign, forskningsupplägg, hur man väljer statistiska metoder och hur man sedan förstår och tolkar resultaten ur ett epidemiologiskt perspektiv.

Ska koppla ihop kompetenser och resurser

I sitt uppdrag ska Fredrik Nyberg bland annat arbeta för ökad samverkan. Ökad samverkan mellan Sahlgrenska akademin och registercentrumorganisationen, som består av Registercentrum Västra Götaland, RC, och Regionalt cancercentrum väst, RCC. Ökad samverkan mellan akademin och sjukvården. Det passar en person som tycker om nätverksbygge och samarbete.

– Något av det som jag uppskattar allra mest med epidemiologiska forskningsstudier är att de nästan alltid behöver vara tvärvetenskapliga samarbetsprojekt. Man behöver både ha duktiga statistiker, skickliga kliniker, duktiga metodpersoner och personer som kan projektledning.

När det kommer till forskare finns det också ett visst moment av ”detektivarbete” i hans uppdrag.

– Jag ska försöka upptäcka kopplingar mellan personer som har en kompetens och de resurser som finns. Lite som att: ”Här har vi resurser i form av ett register eller en databas, vem skulle kunna använda dem?” Eller: ”Här kommer en forskare med en viss kompetens, vilka resurser skulle hen ha nytta av?”

Med målet att bli mer relevant för sjukvården

Fredrik Nyberg vill bidra till att skapa ny kunskap och göra nytta för sjukvården och patienterna. Han har tankar kring hur resultat från registerforskning kan bli mer användbara för dem som arbetar i klinisk verksamhet.

– Jag tror att vi som forskar behöver bli bättre på att rent konkret plocka upp sjukvårdens frågeställningar och arbeta för att forskningen ska besvara dem. Sedan är det viktigt att vi för tillbaka resultaten till den kliniska vården så att de kan applicera dem. Det ”räcker” inte att vi som forskar får artiklar publicerade i internationella tidskrifter.

Medicinare med stort miljöintresse

Fredrik Nyberg började läsa medicin i Uppsala 1984. När han var klar med AT-tjänsten i Falköping började han forska nästan direkt vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

– Det var lite av en ”första våg” av miljötänk i Sverige. Jag skrev min doktorsavhandling om passiv rökning och lungcancer. Jag expanderade också in mot luftföroreningsepidemiologi och sedan mot barnastma och barnallergi.

Han är väldigt intresserad av miljöfrågor och tycker att det är självklart att sopsortera, kompostera och återvinna, att försöka att vara en medveten konsument. När han är ledig är han gärna ute i naturen. På sommaren blir det bad och segling utanför stugan på Tjörn. På vintern turer på skidor eller med långfärdsskridskor.

Efter bland annat ett år som postdok inom IARC – International Agency for Research on Cancer, där Sverige medverkar – och en andra period vid Karolinska institutet, anställdes Fredrik Nyberg vid Astra Zeneca i Mölndal år 2000. Från läkemedelsindustrin bär han med sig erfarenheter av att arbeta med dyrbar verksamhet, ofta med väldigt lång framförhållning samtidigt som prioriteringarna kan ändras blixtsnabbt. Han är van att följa regelverk och att ha många ögon på sig. Han har lärt sig att när saker ska gå fort och samtidigt bli rätt krävs bra processer.

Forskningens betydelse för registren

De svenska personnumren har gjort det möjligt att skapa register baserade på enorma mängder data. Ändå finns utvecklingspotential, bland annat för kvalitetsregister som kämpar för att få mer inrapporterade data, liksom data av tillräckligt god kvalitet. Fredrik Nyberg menar att det därför går att fråga inte bara vad registren kan göra för forskningen, utan också vad forskningen kan göra för registren.

– Min tanke är att forskning på de data som ändå finns i ett visst register kan öka intresset för det registret. Det kan i sin tur leda till bättre inrapportering och data, vilket kan leda till ytterligare och bättre forskning utifrån registret, alltså en positiv spiral. Studier skulle också kunna visa på var någonstans ytterligare data krävs, vilket kan stimulera register att lägga till fler och nya data och att utveckla bättre funktioner.

Erfaren ”pionjär” som vill komma till skott

Professuren i registerepidemiologi är helt ny, så ytterligare en utmaning för Fredrik Nyberg är att få igång viss egen forskning.

– Jag har just nu projektidéer inom bland annat luftvägssjukdomar, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Jag har också blivit lite inblandad i frågeställningar kring artros- och ledoperationer. Nu gäller det att ansöka om forskningsmedel och börja rekrytera till en forskargrupp.

Han har fullt upp och verkar nöjd med det.

– Ja, det är jätteroligt att få vara med i den här strategiska satsningen. Jag har blivit väldigt väl mottagen både av universitetet och av Registercentrum Västra Götaland, och upplever att alla är väldigt positiva. Jag ser många möjligheter att samarbeta och bidra till att utveckla ny kunskap som gör nytta för både sjukvård, patienter och register.

Kort om Fredrik Nyberg

Ålder: 58 år
Bor: Mölndal
Familj: Gift, två vuxna barn
Husdjur: Katt
På fritiden: Gillar bland annat att löpträna, gympa, läsa och idka lagom med friluftsliv.
Om jag inte var forskare: ”Jag hade nog tyckt om att vara ingenjör och arbeta med något miljöorienterat, kanske miljö inom tillverkning, konsumtion och i vårt dagliga liv.” 

AV: KOMMUNIKATION@MEDICINE.GU.SE