De är komplexa, svårstuderade och har ett finger med i spelet i de flesta biologiska processer. Det handlar om de sammansatta sockerarter som kallas glykaner – eller kolhydrater med ett enklare namn.
Dessa pyttesmå biomolekyler har varit biträdande universitetslektor Daniel Bojars stora passion och forskningsintresse de senaste åren, och sedan 2021 leder han en forskningsgrupp vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet.
– Glykaner finns överallt i kroppen och är involverade i en mängd områden och förlopp, från cellers kommunikation och sjukdomars utveckling till immunitet och bildandet av antikroppar. Men vi förstår inte fullt ut vad de gör och hur, och det saknas bra metoder för att studera dem på ett effektivt sätt. Jag vill öka kunskapen och hamra in budskapet om hur viktiga dessa glykaner är! Förhoppningsvis kan det bidra till bättre och mer individualiserade läkemedel och behandlingar, säger han.
Ökar kunskapen om sjukdomar
Ett stort fokus för forskningsgruppen är att hitta metoder för att studera glykaner med hjälp av djupinlärning, som är en form av artificiell intelligens. De senaste åren har Daniel Bojar och hans medarbetare publicerat ett flertal uppmärksammade studier, som bland annat ökar förståelsen för immunsystemet och hur virus sprids från djur till människor. Ett av de senaste projekten har som mål att lättare kunna upptäcka och hitta skydd mot nya virus – något som blivit skrämmande aktuellt i ljuset av coronapandemin.
– Vi hoppas öppna upp helt nya möjligheter för forskning om glykaner, som kan ge större insikter om sjukdomar, smitta, infektioner och antikroppar. Det kan få betydelse för allt ifrån cancerforskning och organdonationer till kunskap om hur influensor sprids, säger Daniel Bojar.
Metoder baserade på djupinlärning är en viktig nyckel för att lyckas.
– Just nu är vårt fokus att hitta en ny AI-modell för att automatisera analyser av glykaner, eftersom dagens manuella processer tar för lång tid. Med automatiserade analyser kan vi bredda forskningen och effektivt analysera hundratals prover samtidigt, säger han.
Uppmärksammad forskning
Daniel Bojars forskning har gett eko både inom och utanför forskarvärlden, och Daniel själv kom nyligen med på Forbes Magazines lista över framgångsrika forskare under 30 år.
– Det känns jätteroligt, särskilt eftersom det öppnar dörrar och skapar uppmärksamhet för forskningen, säger han.
Som liten ville Daniel Bojar bli uppfinnare, men när han började skolan förstod han att det var forskningsvärlden som lockade mest.
– Jag drivs av nyfikenhet och en vilja att förstå hur saker hänger ihop, och jag har alltid haft en törst efter ny kunskap. Biologi fascinerar mig eftersom det är så tydligt att allt är ett stort pussel, och vi vet mindre än vad vi vill tro!
Forskningsmiljö som inspirerar
Forskning om glykaner är ett litet fält, men vid Göteborgs universitet finns flera duktiga forskare på området, framhåller han. Daniel Bojar ser det som en stor förmån att vara en del av Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, eftersom det ger möjlighet att möta och inspireras av olika forskningsmiljöer.
– Jag trivs väldigt bra vid Göteborgs universitet och tycker det är fantastiskt att få leda en grupp där alla har olika erfarenheter och kompetenser, säger han.
Nyttan av forskningen i fokus
Att arbeta med forskning kan kräva tålamod och innebära långa perioder när saker står still. När ett genombrott väl kommer och saker faller på plats, då trivs Daniel Bojar som bäst.
– Det är fantastiskt när vi gör en upptäckt och får tillbaka spännande data från en modell. Men framför allt är det tanken på nästa steg som är den stora drivkraften. Känslan av att det vi upptäcker faktiskt kan användas och göra skillnad, säger han.
