Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Rätt och fel i skolans värld: myndighetsutövande och gränsdragning i professioner

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2013 - 2016
Projektägare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Projektet undersöker förrättsligande inom skolans värld, det vill säga att alltfler fenomen är rättsligt reglerade, samt tolkade och hanterade juridiskt. Med den nya skollagen och inrättandet av Skolinspektionen har den rättsliga regleringen inom skolans område stärkts.

Möjligheterna till överklagande för elever och vårdnadshavare har utökats, liksom riskerna för skolhuvudman att ådömas skadestånd. För skolans personal har kraven på dokumentation skärpts, det kan så gälla utvecklingssamtal, som disciplinära åtgärder eller åtgärdsprogram. På samma gång som den rättsliga regleringen som berör skolan blivit mer omfattande går det att iaktta en förskjutning såväl inom skolans uppdrag som inom lagstiftningen till förmån för individens behov och rättigheter.

Om projektet

Skolan kan ses som ett exempel på hur professioner med kunskap inom ett bestämt område har ett samhällsuppdrag som de uppbär politisk legitimitet att utföra. De bedömningar professionerna gör i sitt yrkesutövande bygger på omdöme och urskillningsförmåga. Decentralisering och avreglering tillsammans med friskolornas tillkomst har drivit på utvecklingen av ett alltmer omfattande juridiskt regelverk för skolan. Den rättsliga regleringen av skolan har successivt byggts ut och stärkts, inte minst mot bakgrund av de senaste decenniernas reformer inom skolområdet som i sin tur gjort det nödvändigt att skapa garantier för elevernas rättssäkerhet. Den utvecklingen går också att följa i antalet och karaktären av anmälningar till framförallt Skolinspektion och Barn- och Elevombudet. Mötet mellan juridik och pedagogik i skolan kan aktualisera spänningar i gränsområdena. Samtidigt går det också att iaktta en förskjutning i synen på utbildning: från att ha betraktats som en kollektiv rättighet, en form av public good, till att ses som en individuell rättighet, private good.

Det vi vill undersöka är hur en ökad rättslig reglering hanteras inom skolan. Mer precist vill vi analysera hur skolledare, huvudmän, tillsynsmyndigheter och rättssystem hanterar gränsområdena av juridiska och pedagogiska aspekter på utbildningsverksamhet. Med en tvärvetenskaplig utgångspunkt i rättsvetenskap och pedagogik vill vi undersöka hur skilda institutionella logiker framvuxna inom rättsväsende, alternativt, pedagogiska professioner, samverkar och hur eventuella spänningar aktualiseras i mötet mellan normrationell straffrättslig logik, och de pedagogiska professionernas kompetens och yrkesetik, samt hur det ger avtryck i skolans verksamhet. De frågor vi ställer oss är: Hur går det att förstå innebörden av juridisk styrning och kontroll av skolväsendet visavi lärares och skolledares legitimitet och ansvar sett över tid? Hur påverkas skolan som institution i förhållande till rättsystemet när olika institutionella logiker ska samverka? Med den utgångspunkten vill vi också sätta den nutida utvecklingen i ett historiskt sammanhang.