Nutritions-metabolomik: nya objektiva sätt att mäta kostintag
Kort beskrivning
Kostinterventioner är ofta mycket krävande att genomföra och begränsas kraftigt i tid, d.v.s. långsiktiga effekter går sällan att mäta på detta vis. För att studera kostens inverkan vid olika sjukdomstillstånd används därför matdagböcker, frekvensformulär eller 24-timmars kostintervjuer i epidemiologiska studier. Dessa metoder har flera nackdelar; systematiska fel vid uppskattning av kostintag såsom subjektiva uppskattningar av portionsstorlekar och variation i intag, under- och överrapportering av intag av vissa livsmedel eller drycker,
samt faktisk förändring av intaget på grund av deltagande i studie.
Bakgrund
Felaktiga mätningar av kostintag kan försvåra detektionen av korrelation mellan kostvanor och sjukdomsrisk. För att karakterisera kostintag används om möjligt biomarkörer dvs. komponenter som korrelerar mot intag av olika näringsämnen. Dock ger inte biomarkörer i dagsläget någon representativ bild av det totala kostintaget och det finns dessutom ytterst få markörer i förhållande till den komplexitet av ämnen som livsmedel innehåller. För att bättre karakterisera kostintag utvecklas nya mätmetoder, såsom metabolomik. Metabolomik kan ge en representativ bild av kostintaget via identifikation av metabola mönster av biomarkörer. NMR (Nuclear Magnetic Resonance spectroscopy) och olika former av MS (Mass spectroscopy) används för att analysera metaboliterna i urin eller serum och genererar data, vilken processas med multivariat statistik. NMR-analyserna sker i samarbete med Svenskt NMR-centrum. Ett flertal interventionsstudier där olika enskilda måltider eller olika habituella koster har genomförts vid avdelningen och en del av dessa sammanfattas i Millie Rådjursögas avhandling.
Studier
VOV vegetarian, omnivore och vegan studien
Studiens syfte har varit att undersöka om man med hjälp av ett blodprov eller ett urinprov kan kategorisera individer som har olika intag av animaliska produkter. Vidare undersöks om det går att hitta tydliga samband mellan intag som registrerats de fyra dagarna föregående provtagning och specifika livsmedel.
Frukoststudierna
I två olika cross-over designade frukoststudier har det postprandiella svaret av olika måltider undersökts i blod och urin med hjälp av metabolomik. Studierna visar att det går att skilja mellan olika måltider genom analyserna.