Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Mötet mellan patient och personal i det komplexa samspelet mellan smärta, genusnormer och hälso- och sjukvård

Forskningsprojekt

Kort beskrivning

Nitton procent av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta som påverkar livskvalitet, psykisk hälsa, arbetsförmåga, fritid och familjeliv. Forskning har visat skillnader mellan kvinnor och män, hur de upplever, beskriver och hanterar sin smärta, och vilken behandling de får inom hälso- och sjukvården. I detta doktorandprojekt vill vi utforska och analysera normer om kvinnor och män med smärta. Vi vill också undersöka hur genus, föreställningar om kvinnor och män, påverkar mötet mellan patienter med långvarig smärta och personal inom hälso- och sjukvården. Bättre kunskap om genus och smärta kan bidra till en mer jämlik och jämställd vård, som i större utsträckning bemöter och behandlar patienter utifrån deras individuella behov och i mindre grad utifrån föreställningar om vilka behov kvinnor och män har.

Man med smärta
Man med smärta
Foto: Simmon Okongo

Fyra studier kommer att ingå i doktorsavhandlingen 

  

”Brave men” and ”emotional women”… 

… är titeln på en litteraturöversikt som sammanfattar och analyserar könsstereotypa bilder av kvinnor och män med långvarig smärta och genusbias i smärtvården. Med genusbias menas medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. De 77 vetenskapliga artiklarna som ingår i studien beskriver hur kvinnor och män med långvarig smärta förväntas vara, hur de förväntas uttrycka sin smärta, hantera sitt liv och hur smärtan har påverkat deras identitet på olika sätt. Exempelvis visade flera studier att kvinnor med smärta riskerade att avfärdas som hysteriska. Andra studier beskrev hur män med en smärtdiagnos uppfattas som kvinnliga och behövde kämpa för att bevara sin identitet som man. Litteraturöversikten visar att genusnormer i smärtvården är vanliga. En ökad medvetenhet hos forskare och hälso- och sjukvårdspersonal behövs för att motverka genusbias och för att kunna erbjuda en jämlik vård som i större grad utgår från individens behov och i mindre grad utgår från vad vi tror att kvinnor och män behöver. 

  

”Sense of control”… 

… är en intervjustudie. Fem kvinnor och tre män som tidigare deltagit i multimodal smärtrehabilitering beskrev hur rehabiliteringen hade påverkat deras dagliga liv. Deltagarna upplevde att deras känsla av kontroll ökade efter smärtrehabiliteringen och att det hade en positiv effekt på deras dagliga liv. Bland annat lyfte deltagarna att en förtroendefull relation till hälso- och sjukvårdspersonal, där de kunde lita på personalens kompetens var en förutsättning för att kunna lära sig att acceptera sin smärta. Deltagarna berättade också att bättre kunskap om framförallt kroppen och läkemedel hjälpte de i vardagen. Tidigare forskning har visat att socialt stöd är viktigt för att kunna hantera långvarig smärta men i denna studie tyckte deltagarna inte att socialt stöd hade någon större betydelse för hur de handskades med sin smärta i sitt dagliga liv. Deltagarna var också medvetna om könsstereotypa föreställningar i hälso- och sjukvården och betraktade detta som ett potentiellt hinder för jämlikt bemötande i vården.  

 

Vardagsaktiviteter (planerad)  

I denna enkätstudie kommer vi att kontakta personer som sökt hälso- och sjukvård för långvarig smärta. Vi kommer att undersöka om olika typer av vardagsaktiviteter tas upp med kvinnor och män vid läkarbesöket och om kvinnor och män med långvarig smärta deltar i olika typer av vardagsaktiviteter. 
 

Förtroende för läkaren, negativt repetitivt tänkande och socialt stöd (planerad)   

I denna enkätstudie kommer vi att kontakta personer som sökt hälso- och sjukvård för långvarig smärta. Vi kommer att undersöka om det finns samband mellan förtroende för läkaren, repetitivt negativt tänkande och behov av socialt stöd, och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. 

Kvinna med smärta
Kvinna med smärta
Foto: Simmon Okongo