Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Maria Hallingström - Avvikelser från graviditetsklockan ett möjligt tecken på spontan förtidsbörd

Maria Hallingström disputerade den 5 juni vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Biomarkers in mid-trimester amniotic fluid in relation to gestational duration and spontaneous preterm delivery

 

Bild
Maria Hallingström

Länk direkt till avhandlingen 

Avvikelser från graviditetsklockan ett möjligt tecken på spontan förtidsbörd

Spontan förtidsbörd, det vill säga förlossning före graviditetsvecka 37, är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem som står för majoriteten av all neonatal dödlighet*. Graviditet och förlossningsstart, både i fullgången tid och i förtid, styrs av komplexa biologiska och fysiologiska mekanismer där inflammatoriska processer har en framträdande roll. Trots omfattande forskning saknas grundläggande kunskap om många av dessa processer, samt vid vilken tidpunkt och hur de uppstår.

- Målet med vår forskning har varit att identifiera specifika biomarkörer i fostervatten som skulle kunna användas i tidig graviditet för att förutsäga vilka kvinnor som löper risk att föda för tidigt, säger Maria Hallingström, leg. barnmorska och tidigare vårdenhetschef för den internationella forskargruppen vid Perinatallaboratoriet, Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.

- Vi har under ett helt decennium samlat in ett världsunikt** material av fostervattenprover från asymptomatiska kvinnor som har genomgått ett kliniskt fostervattenprov för genetisk testning i graviditetsveckorna 14–19. Analyserna av fostervattnet är av såväl hypotesdriven som hypotesgenererande karaktär och en omfattade databas av kliniska variabler har utvecklats specifikt för detta projekt, vilket möjliggör att biologiska data kan sammankopplas med kliniska data för att studera samband.

Forskning har bidragit med nya insikter kring fostervattnets sammansättning

- Majoriteten av kvinnorna som födde spontant för tidigt och som deltog i vårt projekt födde sitt barn i den senare delen av förtidsbördsperioden och etiologin bakom dessa förlossningar verkar vara relativt snarlik den vid fullgången tid. Alarminer och kemokiner, vilka verkar ha en väsentlig funktion i de inflammatoriska processer som föregår en spontan förlossningsstart i fullgången tid, kan identifieras i fostervatten så tidigt som i graviditetsvecka 14–19. Dessa fynd, tillsammans med en stark association mellan graviditetslängd vid provtagning och proteinkoncentrationerna i fostervattnet styrker konceptet om en graviditetsklocka. De antyder även att denna klocka reflekteras i fostervatten, där avvikelser från klockan skulle kunna föregå en spontan förtidsbörd.

- Dock vet vi ännu inte hur tidigt dessa biologiska signaler i fostervatten yttrar sig hos kvinnor med en spontan förtidsbörd, och vilken styrka på signalerna som behövs för att upptäcka dem. Vår forskning har bidragit med nya insikter kring fostervattnets sammansättning i tidig graviditet och jag vill betona vikten av att justera för graviditetslängd vid provtagning i studier där fostervattnets sammansättning analyseras.

Mer information om de projekt som bedrivs i den forskargrupp som Maria ingår i finns på Perinatallaboratoriets webbplats.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Bo Jacobsson
Bihandledare: Marian Kacerovský, Teresa Cobo och Kristina Adams Waldorf
Opponent: Helena Strevens, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Annika Strandell, Göran Lingman och Vasileios Sitras