Magnus Lundgren, universitetslektor
Magnus Lundgren är universitetslektor i statsvetenskap. Innan han påbörjade sin forskarutbildning arbetade han för FN, och idag ägnar han merparten av sin forskning åt internationella organisationer och förhandlingar. Magnus undervisar på avancerad nivå och handleder våra studenter i deras uppsatsskrivande.
Varför blev du statsvetare?
Det är lite av en slump att jag faktiskt arbetar som statsvetare, men det grundar sig i ett intresse för internationell politik och historia som växte fram i de sena tonåren. I takt med att jag såg mer av världen väcktes frågor om ojämlikheter, olikheter och maktförhållanden. Tillsammans med ett intresse för historiska skeenden, vilket jag haft sedan barnsben, ledde dessa in mig på statsvetenskap och studiet av internationell politik.
Jag hade en dröm om att arbeta för FN och såg statsvetenskapen som den mest relevanta disciplinen – huruvida detta är sant eller inte, lyckades jag hamna på FN till slut. Där arbetade jag med politisk analys, preventiv medling och demokratistöd, framför allt i Bangladesh. Efter att jag slutat på FN sökte jag till forskarutbildningen i statsvetenskap.
Vad forskar du om?
Jag har flera spår i min forskning, men en gemensam tematik är att de involverar internationella organisationer och förhandlingar på olika nivåer. Ett nytt projekt fokuserar på internationell reglering av artificiell intelligens och ett annat på medling och förhandlingar i väpnade konflikter. Sedan tidigare deltar jag i ett projekt som studerar FN:s säkerhetsråd.
Varför är det viktigt att forska om det?
Internationella organisationer är viktiga instrument för att främja internationellt samarbete. Vi vill förstå hur dessa organisationer fungerar och om möjligt främja att de fungerar på ett effektivt och legitimt sätt.
Vad undervisar du i?
Jag undervisar inom programmet International Administration and Global Governance (IAGG) och på institutionens avancerade metodkurser. Jag handleder även uppsatser på kandidat- och masternivå.
När är ditt jobb som roligast?
När man gör de första körningarna i en ny datamängd, efter ett långt och hårt insamlingsarbete. Då får man – ofta inom loppet av ett par minuter – en känsla för om man funnit något värdefullt eller inte. Det är spännande och väldigt roligt.
Om du inte hade blivit statsvetare, vad hade du blivit då?
Innan jag började doktorera arbetade jag ett antal år för FN, så det mest sannolika är att jag hade fortsatt på det spåret. Tidigare hade jag dock tanken att jag skulle bli ingenjör och läste teknisk linje med kemiinriktning på gymnasiet.
Kommer från: Göteborg.
Utbildning: Politices magisterexamen från Uppsala universitet, Master in Public Policy från Harvard samt en doktorsexamen vid Stockholms universitet.
Statsvetenskapliga institutionen med tre ord: Nytt, bra, trevligt.
Familj: Min fru, Yoshiko, och våra två barn, Kurt och Alfred.
Det bästa med Göteborg: Närheten till Bohuslän.
Gör på fritiden: Springer, fiskar och leker.