Hoppa till huvudinnehåll
Bild
LEXLIV - Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age.jpg
Länkstig

LEXLIV - Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projekttid
2014 - 2021
Projektägare
Institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap

Kort beskrivning

Forskningsprogrammet bidrar till kunskap om välfärdskonsekvenser av den generellt mer flexibla och uppskjutna pensionsåldern. LEXLIV undersöker aspekter av kapabilitet i organisationer samt för individer och olika grupper för ett allt längre arbetsliv, över systemnivåer (individ, arbetsplats, privatliv och samhällsnivå) och tid.

Ett syfte är att bättre förstå hur tillgång till eller frånvaro av resurser på ett område kan påverka resurser och kapabilitet inom andra områden. Vi studerar om det finns särskilda mönster och praktiker kopplade till hur olika aspekter av kapabilitet utvecklas och relaterar till varandra över tid. Studierna har systemteoretiskt och intersektionellt perspektiv i analys av samspelande nivåer och dess betydelse för kapabilitet i olika grupper påverkar arbets- och levnadsvillkor på äldre dagar. Ett annat syfte är att studera organisationers förutsättningar och olika former av organisering för att behålla arbetskraften i allt högre åldrar. Dessa studier har institutionellt perspektiv i analys av aktörers praktiker i olika kontext. Ett tredje syfte är att beskriva modeller som har förutsättningar att stärka dessa.

I programmet används flera olika metoder: Upplevelse av pensionering som val och brytpunkt i ett liv undersöks genom kvalitativa djupintervjuer. Förekomst och utveckling av kumulativa nackdelar och fördelar studeras genom registerstudier och paneldata som sträcker sig över många år. Organisatorisk kapabilitet studeras i konsortier med aktiva företag. Dessutom görs fördjupade kvalitativa fallstudier i organisationer med intervjuer och observationer. Överbryggning mellan fallstudier och enkätstudier görs också genom medarbetarenkäter i de studerade organisationerna.

Programmet ingår i Centrum för åldrande och hälsa - AGECAP och består av forskare från Göteborgs Universitet: Institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap, Företagsekonomiska institutionen, Institutionen för Psykologi och Sahlgrenska Akademin – i samarbete med andra lärosäten, t ex Umeå Universitet, Högskolan Borås, Wuppertal Universitet, SRH Hochschule Berlin och The M.S. University of Baroda och Narsee Monjee Institute of Management Studies.

Genom befolkningsstudier syftar dessa projektet till att ge kunskap om åldrandets konsekvenser i ett samhälls- och välfärdsperspektiv. En aspekt som undersöks rör utvecklingen av äldres arbetsdeltagande i ett förändrat pensionssystem. Vilken betydelse har ackumulerade arbets- och livsförhållanden för arbetsdeltagande och välbefinnande på äldre dagar? Vilka preferenser finns bland äldre att stanna kvar i arbetslivet? Finns skillnader mellan män och kvinnor, yrkesgrupper och socioekonomisk status? Andra aspekter rör äldres hälsa, välbefinnande och behov avvård före och efter pensionering givet olika arbetsförhållanden.

Publikationer:

  • Kadefors, R., Nilsson, K., Rylander, L., Östergren, P. O., & Albin, M. (2017). Occupation, gender and work-life exits: a Swedish population study. Ageing & Society, 1-18.
  • Kadefors, R., Nilsson, K., Östergren, P. O., Rylander, L., & Albin, M. (2017). Social inequality in working life expectancy in Sweden. Conditionally accepted Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie
  • Halleröd, Björn, and Daniel Seldén. "The multi-dimensional characteristics of wellbeing: How different aspects of wellbeing interact and do not interact with each other." Social indicators research 113.3 (2013): 807-825.
  • Berglund, Tomas, Daniel Seldén, and Björn Halleröd. Factors Affecting Prolonged Working Life for the Older Workforce: the Swedish Case. Nordic Journal of Working Life Studies 7.1 (2017): 19.
  • Kadefors, R. Nilsson, K. Rylander, L. Östergren, P-O. Albin, M. Occupation, gender and work life exits. A Swedish population study. Ageing & Society, Published online 20/3/2017. 
  • Berglund, Tomas, Daniel Seldén, and Björn Halleröd. Factors Affecting Prolonged Working Life for the Older Workforce: the Swedish Case.Nordic Journal of Working Life Studies 7.1 (2017): 19.
  • Nilsson, K. Östergren, P-O. Kadefors, R. Albin, M. 2016. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit from working life. Scand. J. Public Health 44(5):506-516

I takt med ökad livslängd ökar även antalet individer som drabbas av demens vilket utgör en utmaning för alla åldrande samhällen. Idag vet vi att både sociala och genetiska faktorer påverkar risken att utveckla demens. Vad gäller samspelet mellan en individs genuppsättning och hennes levnadsvillkor är kunskapen dock begränsad. Inom detta forskningsområde undersöks vilka sociala faktorer som, givet individens genom, kan skydda mot ovan nämnda sjukdomar. En studie analyserar betydelsen av socioekonomi och kön. En annan analyserar betydelser av interaktioner mellan socioekonomi och exponering i arbetet bland kvinnor och män. En tredje undersöker sociala relationer och nätverk. Dessa forskningsfrågor är genuint tvärvetenskapliga i sin karaktär och inom området arbetar således forskare från flera olika discipliner, däribland sociologi, medicin, neurokemi och arbetsvetenskap.

Pågående publikationer, t ex:

  • Genes and the long arm of social inequality (Hesselgren, Halleröd, Ekbrant, Skoog mfl)
  • The impact of social networks and APOE ɛ4 on dementia among older adults: Tests of possible interactions (Wu, Hesselgren, Halleröd)
  • Socioeconomic status and dementia – what mediates the association? On the influence of work environment exposures and their interactions with APOE ɛ4 (Hesselgren, mfl)

Detta forskningsområde undersöker vilken betydelse flexibilitet och anpassningsmöjligheter har för kapabilitet, arbetsförmåga och arbetsmarknadsdeltagande nära arbetslivets slut. Paneldata (PSAE) med registerdata kommer att användas för att undersöka hur olika grupper (indelade efter hälsoaspekter, socioekonomisk bakgrund, kön, bransch) inverkar på dessa samband och vilken betydelse det har för pensionspreferenser eller faktiskt arbetsmarknadsutträde. I en studie av kvinnor med smärt- och stressrelaterade besvär (MQ) undersöks hur arbetsförhållanden och anpassningsmöjligheter samspelar med attityd till att arbeta med hälsoproblem eller ta pension samt faktiskt arbetsdeltagande eller pensionering.

Publikationer:

  • Ahlstrom L, Dellve L, Hagberg M, Ahlberg K. Women with Neck Pain on Long-Term Sick Leave-Approaches Used in the Return to Work Process: A Qualitative Study. J Occup Rehabil. J Occup Rehabil. 2017 Mar;27(1):92-105. doi: 10.1007/s10926-016-9636-3.
  • Dellve L, Fallman SL, Ahlstrom L. Return to work from long-term sick leave: a six-year prospective study of the importance of adjustment latitudes at work and home. Int Arch Occup Environ Health. 2016 Jan;89(1):171-9. doi: 10.1007/s00420-015-1061-y.

Demografiska förändringar med ökad andel äldre har lett till behov av ett förlängt arbetsliv och fördröjd pensionering. Tre anledningar anges ofta för detta: att garantera ett hållbart pensionssystem, att garantera tillgången till arbetskraft och en effektiv användning av det humankapital som äldre arbetstagare innehar samt att bidra till äldres välfärd. I dag finns dock nästan inga väldokumenterade exempel på att man på arbetsplatser verkligen har kunnat förändra sin verksamhet och därmed uppnå ett förlängt arbetsliv för äldre anställda. Hur kan arbetsgivare ta sig an denna problematik? Inom forskningsprogrammet studeras vilka organisatoriska förutsättningar och praktiker som främjar respektive hindrar fördröjd pensionering. I programmet arrangeras regelbundet konsortieträffar med åtta organisationer som har intresse i frågan. I dessa genomförs fördjupade fallstudier för att besvara forskningsfrågorna. I de studerade fallen distribueras också en av Agecaps befolkningsenkäter till medarbetare för att jämföra fallen med ett representativt urval.

Pågående arbeten och vetenskapliga publikationer:

  • Kadefors, R. Schaller, J. Thång, P-O. Pestat, E. 2016. Attitudes among male and female university professors, and other categories of university employees, to working up to and beyond normal retirement age. Nordic Journal of Working Life Studies 6(1):133-146
  • Wikström, E., Eriksson, E. Karamehmedovic, L., and Liff, R.(2017). Bibehållande av kompetens och åldersmedvetet ledarskap.
  • Seldén, D., m fl. (2017)  Norms and path dependency regarding retirement in a large organization.
  • Allard, K., Wikström, E., Seldén, D., (2017-2018). CSR and Age Management: Motsägelser om ålder och kapabilitet att arbeta.
  • Arman, R., Kadefors. R., Liff, R., & Wikström E., (2017). Organizational Capability: Results from an intervention study.
  • Arman,  R., Liff, R., & Wikström, E., (2017-2018). Age management - stabilization, change & narrative acts.

Sidansvarig: Paulin Nande|Sidan uppdaterades: 2017-09-27

Dela:

Vissa vill och kan arbeta fram till 67 år, en del vill arbeta längre. Andra måste på grund av att de är utslitna eller sjuka avsluta sitt yrkesliv långt tidigare – utträdet ur arbetslivet varierar med både kön och socioekonomisk position. Oavsett vilket så utgör pensioneringen en väsentlig brytpunkt i människors liv där en annan vardag inträder och nya rutiner skall upprättas. Kunskap om hur individer hanterar tillbakadragandet från arbetslivet beroende på identitet och resurser knutna till klass, kön och etnicitet är väsentlig då resultaten kan leda till bättre förutsättningar för att stävja ohälsa och öka välbefinnandet bland äldre. Således undersöks pensionering ur ett socialt ojämlikhetsperspektiv med fokus på frågor om vad denna övergångsfas betyder för äldre människor – existentiellt såväl som identitetsmässigt.

Publikationer:

  • Bengtsson, M., & Flisbäck, M. (2017). On leaving work as a calling: retirement as an existential imperative. International Journal of Ageing and Later Life, 11(1), 37-67.
  • Bengtsson, Mattias, Marita Flisbäck, and Anna Lund. Farväl till arbetet: Sociologiska perspektiv på meningen med att gå i pension. Nordic Academic Press, 2017.
  • Bengtsson, Mattias och Flisbäck, Marita (2016) ”När kallet ställs på sin spets. Pensionering ur ett existenssociologiskt perspektiv”, Sociologisk Forskning 53(2): 127-150.
     

Projektet utvecklade i ett första stegen teoretisk referensram för hur kapabilitet och välbefinnande kan främjas dels genom att stärka faktorer och förhållanden på olika systemnivåer dels genom att integrera och stärka dessa i praktiker som bryggar över systemnivåerna. I nästa steg utforskas och undersöks värdeintegrerande praktiker i ledning av verksamhet som har särskilda utmaningar vad det gäller värdekonflikter (äldreomsorgen). Detta görs både genom enkäter, intervjuer och observationer i valda organisationer och med chefer, omsorgsarbetare och brukare. Det övergripande målet är att utveckla hållbara och värdeintegrerande modeller som understöder äldre brukare och omsorgsarbetares förutsättningar för kapabilitet. Studierna jämför och bidra till utvecklingen av värdeintegrerande modeller i Sverige och Indien.

Publikationer:

  • Dellve, L., & Eriksson, A. (2017). Health-promoting managerial work: A theoretical framework for a leadership program that supports knowledge and capability to craft sustainable work practices in daily practice and during organizational change. Societies, 7(2), 12.
  • Dellve L & Wolmesjö M (red) (2016) Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar. Vetenskap för profession 35:2016, Högskolan Borås