I sin forskning studerar hon hur vårdmiljöer påverkar människors upplevelse av vård och boende. En del av arbetet sker inom forskningsprojektet AIDAH (Architectural Inventions for Dwelling, Ageing and Healthcare), där interventionsstudier genomförs på äldreboenden.
– Jag är särskilt intresserad av samspelet mellan den fysiska och den psykosociala miljön, säger Helle Wijk.
I studierna undersöker forskarna hur förändringar i miljön påverkar de boendes upplevelse av sin livsmiljö. Det kan handla om arkitektoniska lösningar, möbler, färgsättning och ljus, men också om möjligheten att delta i kulturella aktiviteter utifrån egna intressen.
– Vi vill förstå hur olika aspekter av miljön tillsammans påverkar hälsa, välbefinnande och upplevelsen av att bo i en vårdmiljö.
Det handlar inte bara om den fysiska miljön utan också om kulturen och atmosfären i en verksamhet. Hur människor samarbetar, hur ledarskapet fungerar och vilka värderingar som präglar arbetet påverkar i hög grad hur vården fungerar
Tvärvetenskaplig forskning om vårdmiljö
Intresset för vårdmiljöer är inte helt nytt inom vårdvetenskapen, men forskningen har förändrats över tid.
– Inom omvårdnadsforskningen har det länge funnits ett intresse för aktiviteter som sång och dans och hur de påverkar hälsa. Det som skiljer dagens forskning är att vi arbetar mer systematiskt och ofta tvärvetenskapligt.
Helle Wijk är redaktör för antologin Vårdmiljöns betydelse, där forskare från bland annat omvårdnad, arkitektur och design diskuterar sambanden mellan fysiska miljöer och hälsa.
Vid Sahlgrenska akademin samarbetar forskare också med Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. Ett gemensamt fokus är evidensbaserad design.
– Evidensbaserad design handlar om att använda kunskap från flera discipliner för att förstå hur den fysiska miljön påverkar människor och hur den kan utformas för att främja hälsa.
Från forskning till praktisk vård
För Helle Wijk är det viktigt att forskningsresultat också kan användas i praktiken.
– Det är en sak att formulera teorier om personcentrerad eller hälsofrämjande vård och en annan att omsätta dem i konkreta arbetssätt i vardagen.
Samtidigt kan det vara svårt att överföra framgångsrika lösningar från en verksamhet till en annan.
– Därför behöver vi både identifiera vilka faktorer som gör ett koncept framgångsrikt och utveckla konkreta arbetssätt som kan användas i olika sammanhang.
När nya arbetssätt ska införas spelar också den sociala miljön en viktig roll.
– Det handlar inte bara om den fysiska miljön utan också om kulturen och atmosfären i en verksamhet. Hur människor samarbetar, hur ledarskapet fungerar och vilka värderingar som präglar arbetet påverkar i hög grad hur vården fungerar.
Tidigare har sådana faktorer ofta setts som svåra att mäta, men enligt Helle Wijk finns det idag bättre metoder för att studera dem.
– Vi har i dag mer utvecklade sätt att analysera hur en verksamhets kultur och vårdfilosofi påverkar både personalens arbete och patienternas upplevelser.
