Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ett gränslöst föräldraskap i det utvidgade Europa: migrerande föräldrars strategier för omsorg på distans och dess institutionella förutsättningar i Sverige

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
2 730 000
Projekttid
2015 - 2018
Projektägare
Institutionen för Socialt arbete

Finansiär
FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

Kort beskrivning

Syftet med detta projekt var att undersöka migrerande föräldrars strategier för att ge omsorg på distans till sina barn, samt institutionella förutsättningar i Sverige för att kunna ge sådan omsorg.

Vi har genomfört intervjuer med migrerande föräldrar och med representanter för svenska myndigheter, samt analys av dokument. Sammanlagt har vi intervjuat 22 föräldrar – mödrar och fäder från 18 transnationella familjer från Polen (N=9), Rumänien (N=8) och Lettland (N=1). Intervjuerna genomfördes i Stockholm och Göteborg under september 2015 till och med januari 2017. 17 av våra respondenter, varav nio kvinnor, hade varit de som först migrerade till Sverige. Föräldrarna rekryterades genom kontakter med fackföreningar, intresse-organisationer, kyrkor och sk. ”snowballing”, där intervjupersonerna hjälpte oss med kontakter.

Syfte

Syftet med detta projekt var att inom kontexten av Europeisk mobilitet undersöka migrerande föräldrars strategier för att ge omsorg på distans, samt institutionella förutsättningar i Sverige för att kunna ge sådan omsorg. 

Metod

Vi har använt kvalitativa metoder:  Intervjuer med migrerande föräldrar och med myndigheter, samt analys av dokument. Sammanlagt har vi intervjuat 22 föräldrar – mödrar och fäder från 18 transnationella familjer från Polen (N=9), Rumänien (N=8) och Lettland (N=1). Intervjuerna genomfördes i Stockholm och Göteborg under september 2015 till och med januari 2017. 17 av våra respondenter, varav nio kvinnor, hade varit de som först migrerade till Sverige. Föräldrarna rekryterades genom kontakter med fackföreningar, intresse-organisationer, kyrkor och sk. ”snowballing”, där intervjupersonerna hjälpte oss med kontakter.

Intervjuer med myndigheter (Försäkringskassan, Skattemyndigheten), NGOs (Cross roads, föreningar), samt analys av policydokument var nödvändiga för att kunna sätta in föräldrars omsorgsstrategier i ett större sammanhang. Bland de dokument som ingick i analysen var:

  • rättsliga ställningstaganden kring vilka som inkluderas i en familj och vilka som har rätt till socialförsäkring
  • regler för uppehållsrätt
  • EU direktiv om mobilitet
  • EU familjeförmåner

Resultat

De flesta männen som intervjuades arbetade inom byggsektorn. Kvinnorna arbetade inom tjänstesektorn – som städare i privata hem eller på hotell, och också inom livsmedelssektorn.

Det utvidgade Europa med öppna gränser hade en stor betydelse för föräldrarnas beslut att migrera till Sverige. Deras val att söka arbete i Sverige grundade sig i en önskan om en förbättrad livssituation för dem själva och för deras barn, både på kort sikt och i ett längre perspektiv. Beslutet att söka arbete i Sverige hade föregåtts av komplexa förhandlingar både inom familjen och i det utvidgade nätverket. Föräldrarna framhöll att migrationen var ett sätt för dem att vara ”goda föräldrar” och på bästa sätt ta ansvar för att barnen skulle tillförsäkras en trygg framtid. Under tiden i Sverige utvecklade många föräldrar strategier för att kunna upprätthålla en relation till barnen – ett föräldraskap på avstånd. Olika möjligheter till kommunikation, såsom samtal via Skype och/eller mobiltelefon var här av stor betydelse, och kunde bli en del av en daglig rutin. Emellertid fanns det också många problem, både kopplade till att lämna barnen i hemlandet, och att ta med dem till Sverige. Det förekom att barnen kände sig övergivna och bortvalda. De kunde då reagera med avståndstagande, exempelvis kunde de vägra att prata med föräldrarna då de ringde. Andra barn kunde reagera genom att visa att de inte längre såg föräldern som en nära omsorgsperson. Längre perioder av föräldrars frånvaro kunde också skada den känslomässiga relationen mellan föräldrar och barn, särskilt påtagligt blev detta för yngre barn. Äldre barn var i många fall viktiga som ”alternativa omsorgspersoner”, de tog ansvar för omsorgen av yngre syskon och för hushållsarbetet, under den tid som föräldern tillbringade i Sverige. I synnerhet gällde detta i de fall där mödrar var ensamma försörjare för sina barn, och där arbetet i Sverige var en nödvändighet för familjens överlevnad. I studien finns också exempel där äldre barn hade stora svårigheter att anpassa sig i Sverige vid återföreningen med föräldrar, och därför valde att återvända till hemlandet.

Ett annat viktigt resultat av studien var att de bidrag som är inkluderade i den svenska välfärdsstaten, och tillgängliga för EU medborgare som jobbar i Sverige (barnbidrag, föräldrapenning etc.) inte alltid kom alla föräldrar och barn till del. Exempelvis hade flera av de intervjuade föräldrarna arbeten inom den informella sektorn under de första åren i Sverige. De var därmed inte folkbokförda och hade heller inte uppehållsrätt, vilket är avgörande rättsliga grunder för föräldrars tillgång till barnbidrag och andra former av stöd som EU medborgare.

Publikationer
  • Melander, C; Shmulyar Gréen, O and Höjer, Ingrid., 2020. The role of trust and reciprocity in transnational care towards children, In: Hiitola J, Turtianienen K, Gruber S and Tiilikainen M., Ed. FAMILY LIFE IN TRANSITION – BORDERS, TRANSNATIONAL MOBILITY, AND WELFARE SOCIETY IN NORDIC COUNTRIES. Routledge, pp.95-106
  • Melander, C and Shmulyar Green, O., 2018. Trajectories of Situated Transnational parenting – Caregiving Arrangements of East European Labour Migrants in Sweden, In: Ducu V, Nedelcu M and Telegdi-Csetri A., Ed. Childhood and Parenting in Transnational Settings. Springer, pp.137-154 Doi: 10.1007/978-3-319-90942-4
  • Shmulyar Green, O and Melander, C., 2018. Family obligations across European borders: negotiating migration decisions within the families of post-accession migrants in Sweden. Palgrave Communicaitons(2018)4:28. DOI:10.1057/s41599-018-0084-x|www.nature.com/palcomms 1 
Kontakt

Ingrid Höjer

Professor

ingrid.hojer@socwork.gu.se

031-786 1568