Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ellen Lindell - En enkel fråga kan bidra till att yrsel och obalans hos äldre kan botas

Publicerad

Ellen Lindell disputerde den 3 april vid avdelningen för öron-näsa-hals, institutionen för kliniska vetenskaper.

Titel på avhandlingen: Dizziness and Benign Paroxysmal Positional Vertigo (BPPV) among older adults - Health-related quality of life and associating factors

Bild
Ellen Lindell
Ellen Lindell

Länk direkt till avhandling

En enkel fråga kan bidra till att yrsel och obalans hos äldre kan botas

Yrsel bland äldre är vanligt och cirka 30 procent av personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Godartad lägesyrsel, BPPV (benign paroxysmal positionell vertigo), även kallat kristallsjuka, är den vanligaste enskilda orsaken till yrsel från innerörats balansorgan. BPPV beror på att kristaller (otoliter) lossnar från innerörats membran och hamnar i örats båggångar.

Bild
Undersökning för kristallsjuka med Dix-Hallpikes test, illustration Linda Pålemo
Ellen undersöker för kristallsjuka med Dix-Hallpikes test<br /> Foto: (Illustration Linda Pålemo)
Foto: (Illustration Linda Pålemo)

- Min forskning handlar om yrsel med fokus på förekomst av yrsel hos äldre personer, framförallt på godartad lägesyrsel BPPV. Resultaten i min avhandling visar att om man är drabbad av yrsel är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell, öron-näs-halsläkare, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Bild
Balansorganet
Balansorganet
Foto: (Illustration Linda Pålemo)

Godartad lägesyrsel ger även ofta en känsla av obalans när man går och står. Drabbade personer är mer trötta, känner sig mindre friska och går långsammare än de utan yrsel. Denna form av yrsel förekommer också odiagnostiserat bland 75-åringar.

Långsam gång en riskmarkör för fall och därmed skada och sjuklighet

Resultaten visar att kvinnor som är yra faller i högre utsträckning än män. Yra personer har fler sjukdomar och tar fler mediciner än de som inte har yrsel. Att ha många mediciner var alltså associerat med fall och antal mediciner skulle kunna användas för att identifiera personer med ökad risk för fall.

- Det är därför viktigt att tidigt diagnostisera och behandla den yrsel som går att bota för att förhindra fall, minska personens lidande och förbättra livskvaliteten och även minska samhällets kostnader. Resultaten i avhandlingen visar att en enkel fråga - om man blir yr när man vänder sig eller lägger sig i sängen, kan vara ett bra sätt att identifiera personer med godartad lägesyrsel.

Att ha yrsel inverkade dock inte på graden av känsla av sammanhang KASAM, något som hon också hade som syfte att undersöka.

Delstudie I är genomförd på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Studien inkluderade patienter som remitterats till öron-näs-halskliniken pga yrsel. Patienterna undersöktes för BPPV och fick frågor om yrsel. Delstudie II-IV inkluderade material från Gothenburg H70 birth cohort studies, en multidisciplinär longitudinell kohortstudie där personer valts ut baserat på födelsedag i månaden.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Caterina Finizia
Bihandledare: Mia Johansson, Lena Kollén, Therese Karlsson
Opponent: Mikael Karlberg, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Anders Elfvin, Karin Ahlberg och Ann Langius