Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Illustration: JBD
Länkstig

Dominika Modzelewska - Metodval viktigt vid epidemiologisk forskning kring graviditeter och spädbarns hälsa

Dominika Modzelewska disputerar den 31 maj 2021 inom ämnet obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Methodological considerations in epidemiological studies in perinatal medicine"

 

Bild
Dominika Modzelewska
Dominika Modzelewska, forskarstuderande inom biostatistik och folkhälsa.
Foto: privat

Länk direkt till avhandlingen

Metodval viktigt vid epidemiologisk forskning kring graviditeter och spädbarns hälsa

Epidemiologisk forskning i samband med graviditeter är utmanande på grund av graviditetens komplexitet och att den inkluderar två individer, fostret och mamman. Resultaten påverkas nämligen av samspelet och signalerna dem mellan. Den normala reaktionskedjan under graviditeten kan påverkas av flera faktorer, och känsligheten varierar över tiden relaterat till fostrets och moderkakans utvecklingsstadium. Dessutom skiljer sig varje graviditet från den föregående, och där en förstagångsgraviditet ensamt betraktas som en riskfaktor för förtidig födsel (preterm birth PTD). För tidig födsel och sjuklighet under nyföddhetsperioden kan innebära betydande risker för framtida funktionsnedsättning.

Dominika Modzelewskas avhandling är baserad på två projekt som vardera består av två artiklar. I de båda projekten undersökte hon dels faktorer som påverkar variationen i graviditetslängd, dels samband mellan moderns kost och barnets hälsa under nyföddhetsperioden (neonatala utfall).

Tillfälliga förändrade miljöfaktorer kan påverka uppskattningen av genetiska variationer

– I det första projektet undersökte vi faktorer som påverkade variationen i graviditetslängd. Vi var särskilt intresserade av genetiska faktorers påverkan på graviditetslängdsvariationen. För graviditetslängd förklarar ärftlighet upp till 36 procent av variationen. Genetiska studier har dock identifierat ett begränsat antal genetiska varianter. I det första projektet var syftet att utröna om ett grundläggande antagande bakom släktskapsanalys och konstanta miljöförhållanden är riktiga, säger Dominika Modzelewska, forskarstuderande inom biostatistik och folkhälsa.

I artikel I observerades en betydande variation i sambandet graviditetslängd vid förlossningen mellan släktingar, med avseende på deras födelseår eller åldersspann mellan graviditeterna i registret. Denna variation kan tyda på att det finns tillfälliga förändrade miljöfaktorer.

– I artikel II visade vi att de vedertagna behandlingssätten, i samband med graviditeten, och även datahantering bidrar till förändringar i graviditetslängden över tiden. Två studier i detta projekt antyder att antagandet om konstanta miljöförhållanden kanske inte håller. Detta kan förklara dissonansen mellan slutsatserna gjorda om ärftlighet och genetiska studier.

Simplified pedigree
“Simplified pedigree with marked composition of factors underlying the phenotypic similarity between relatives." Illustration nr 1, sid 11 från avhandlingen.

Inget samband mellan mammans koffein- eller selenintag och neonatala utfall

Det andra projektet var en utökning av tidigare studier utförda i deras forskargrupp. I dessa tidigare studier upptäckte man samband mellan koffein- eller selenintag från mödrarna och om barnet var lätt/smått för tiden SGA (small for gestational age) - det vill säga spädbarn som är små för graviditetsåldern, samt SGA i relation till neonatala utfall.

– Därför antog vi att utvalda komponenter i mammornas kost och nyföddas hälsa var associerade. Men i båda studierna, artikel III och IV, upptäckte vi inget samband mellan mödrars koffein- eller selenintag och neonatala utfall. Bristen på samband kan vara resultatet av att SGA-barn har olika neonatala utfall baserat på den underliggande SGA-orsaken. En typ av SGA kan vara relaterat till mödrars koffein / selenintag och inte associerat med neonatala utfall; de andra typerna kan orsakas av mer sjukdomsframkallande faktorer som leder till sämre hälsa hos barnet under nyföddhetsperioden.

Resultaten visar på att man skall använda SGA med försiktighet som riskfaktor för dåligt neonatalt utfall.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

OBS! För att minska smittspridning av Covid-19 uppmanas publiken delta via denna länk: https://gu-se.zoom.us/j/69135067283?pwd=L0NmWGxua3ZMSSsvMUdEMWZ0TWZGdz09 

Handledare: Bo Jacobsson
Biträdande handledare: Staffan Nilsson

Opponent: Siri Eldevik Håberg, Department of Centre for Fertility and Health, Norwegian Institute of Public Health, Olso, Norway

Betygsnämnd: Lauren Lissner, Ziad Taib och Sara Öberg