Digital psykiatri

Gruppen består av kliniknära forskare med lång erfarenhet av tvärvetenskapliga projekt där forskning är nära kopplad till den kliniska verkligheten. Digitala verktyg och digitalisering har stor potential inom psykiatrin, men innebär också risker för både patienter och hälso- och sjukvård, vilket gör systematisk utveckling och forskning avgörande för en evidensbaserad vård. Inom gruppen utbildas flera forskare inom kliniskt relevanta områden, med målet att stärka och utöka antalet forskningskompetenta kliniker.

Forskningsgruppsledare

Steinn Steingrimsson, docent, universitetslektor och överläkare i psykiatri. Forskningsgruppsledare med brett intresse för forsknings inom psykiatri. Disputerade 2013 och sedan dess publicerat flertalet artiklar ifrån kliniska prövningar, epidemiologiska studier och intervjustudier. Vetenskaplig sekreterare för Svenska Psykiatrisk föreningen sedan 2023 samt ordförande i Svensk Förening för Filosofi och Psykiatri. Steinn är ansvarig för Termin 8 på läkarprogrammet inklusive kursdelansvarig för psykiatri på terminen. Genom sitt arbete strävar Steinn efter att förbättra patienters livskvalitet, bidra till psykiatrisk utbildning på hög nivå och främja evidensbaserad psykiatrisk vård. 

Lilas Ali, är docent och universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, samt verksam vid Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet. Hon arbetar även som översjuksköterska inom Psykiatri Affektiva vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes forskning och undervisning är inriktad på e-hälsa och psykiatrisk vård, med särskilt fokus på personcentrerade digitala interventioner för personer med långvariga sjukdomstillstånd och deras närstående. Därutöver är hon ordförande för det etiska rådet inom Svenska sjuksköterskeföreningen och viceordförande för föreningens styrelse, samt sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (SMER).

Disputerade forskare

Hanne Krage Carlsen, Docent i epidemiologi, senior statistiker. Hanne har en bakgrund inom folkhälsa, och har publicerad inom psykiatri om miljöpåverkningar, användande av mobilapper för att följa digital fenotyp, studier av psykiatri, brottslighet och mortalitet, ADHD och medicinanvändning i personlighetsstörningar. Hanne arbetar med registerbaserad epidemiologi, stora datamängder och metoder som kohortstudier, fall-kontroll-studier, överlevnadsanalys, tidsserieanalys. 

Örjan Falk, överläkare, medicine doktor (2016), disputerade inom rättspsykiatri med fokus på aggressivt antisocialt beteende, riskfaktorer och personlighet. Tidigare forskning har främst varit inriktad på epidemiologi och registerbaserade studier, men har successivt förskjutits mot mer kliniknära och patientcentrerad forskning. Det nuvarande forskningsfokuset rör utvecklingen av digitala, interaktiva metoder för psykiatrisk utredning och behandling. Pågående projekt omfattar utveckling av datorbaserade testbatterier med inriktning på kognition och perception som indikatorer på psykiskt tillstånd, samt som utvärderingsinstrument för behandlingseffekt och återhämtning. Forskningen syftar även till att integrera data från flera källor i syfte att utveckla kliniskt relevanta beslutsstöd inom psykiatri.

Sophie Liljedahl, docent i psykiatri, överpsykolog. Sophie Liljedahl är klinisk forskningsledare för både den Nationell Högspecialiserad Vårdenhet  för Svårbehandlat Självskadebeteende (NHVe: Avdelning 369) och Mottagningen för personlighetssyndrom (MPS) i Göteborg. Hennes forskningsintressen är suicidprevention, självskadebeteende, personlighetssyndrom och deras evidensbaserade behandlingar samt psykiskt välmående. Länk till publikationer: 

Almira Osmanovic-Thunström, projektledare för det digitala teamet vid Drottning Silvias barnsjukhus. Hennes forskning fokuserar på användningen av artificiell intelligens och virtuell verklighet inom psykiatri. Utöver forskarutbildningen har Almira gedigen erfarenhet inom verksamhetsutveckling med AI och VR för psykiatri. Almiras arbete fördjupar sig i innovativa sätt att utnyttja teknik för behandling av psykisk hälsa. Hon disputerade 2025 inom gruppen. 

Simon Larsson, docent, ST-läkare i psykiatri. Forskningen kretsar kring virusinfektioner och samsjuklighet (somatik/psykiatri/beroende). Det rör sig om allt från experimentell, molekylärbiologisk forskning till epidemiologiska studier och kliniknära forskning. Fokus ligger på forskning vars resultat kan komma till nytta i närtid (närmaste 2-5 åren). Bland de pågående projekten kan nämnas en prospektiv kohortstudie av långvariga symtom efter covid-19-infektion, uppföljningsstudie av hepatit C-behandling hos personer som injicerar droger och två projekt för förbättrad tillgänglighet till vård för personer som använder droger

Tomas Larson, verksamhetsutvecklare, överpsykolog, med. doktor, spec. i neuropsykologi. Disputerade 2013 vid Lunds universitet inom området neuropsykiatri. Aktuella forskningsprojekt inriktar sig bland annat mot utvärdering av icke-farmakologisk behandling av autism och ADHD hos vuxna, personlighetsfaktorer för att bättre kunna identifiera subgrupper och skräddarsy behandling vid neuropsykiatriska tillstånd, effekt och biverkningar av olika ADHD-läkemedel samt hur patienter själva upplever sin ADHD-behandling. 

Maria Ilioudi, sjuksköterska. Forskningsprojektet handlar om användning av VR-baserad metod för hög ångestnivå i psykiatrisk slutenvård. Halvtid genomfördes 2023 och två artiklar är publicerade. Disputerade inom gruppen i maj 2025. 

Zoltan Szabo, disputerad överläkare. Sedan flera år varit delaktig i kliniska studier i slutenvården med fokus på depression.

Malin Björnsdotter, civilingenjör, medicine doktor, och forskningsledare på Psykiatri Affektiva, SU.  Malins forskningsfokus är neuropsykologi, där hon använder magnetkameraavbildning (MRI) för att kartlägga hur hjärnan är påverkad i olika psykiatriska diagnoser och för utveckling av digitala beslutsstöd. Hon leder projektet PROMUS, den hittills största hjärnavbilningsstudien i utmattningssyndrom, som bland annat syftar till att utveckla beslutsstöd med artificiell intelligens (AI) för stress-relaterad ohälsa. 

Doktorander

Hanna Berggren, psykolog. Projektet syftar till att undersöka om de behandlingsinsatser vuxna med ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) får är effektiva och likvärdiga. Delstudierna undersöker effekt och biverkningar av olika ADHD-läkemedel, hur sjukskrivning och samsjuklighet utvecklas över tid, effekt av psykologisk behandling av samsjuklighet, samt hur patienter själva upplever sin ADHD-behandling.

Flavio Di Leone, överläkare. Den senaste utgåvan av The International Classification of Diseases (ICD-11) har antagit ett fulldimensionellt diagnostiskt system, vilket medför en potential för förbättrad igenkänning av närvaron av en PD och potentiellt lättare att utvärdera behandlingens effektivitet. Varje nytt diagnossystem kräver dock noggranna studier för att säkerställa att det är en förbättring jämfört med sina föregångare. Häri ligger syftet med detta doktorandprojekt, som är inriktat på att utvärdera inlärningsbarhet, tillförlitlighet och stabilitet av ICD-11 hos kliniskt verksamma. Halvtid i januari 2026.

Giuseppe Guerrero, överläkare. Huvudsakliga forskningsintresse fokuserar på att undersöka de biologiska mekanismerna bakom emotionell sårbarhet och dysreglering speciellt för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Hans övergripande mål är att öka förståelsen inom detta område för att underlätta utvecklingen av innovativa och mer effektiva behandlingar för individer med EIPS diagnosen. I nuläget, undersöker han möjligheten att förbättra känsloregelring med användning av transkutan aurikulär vagusnervstimulering (taVNS) med en randomiserat studie. Halvtid genomfördes 2024.

Matilda Hamlin, ST-läkare. Fokus är på digitaliserad vård vid depression. Halvtid genomfördes 2023 och tre artiklar är publicerade. 

Michael Ioannou, Överläkare. Forskningen fokuserar på snabbverkande och effektiva behandlingar för affektiva tillstånd inom slutenvården. Doktorandprojektet innefattar kliniska prövningar, epidemiologiska studier och systematiska litteraturöversikter för att utvärdera behandlingsalternativ såsom kronoterapeutiska interventioner, dopaminstabiliserare OSU6162 samt psykofarmaka i intravenös form. Halvtid genomfördes 2021.

Niklas Liljedahl, psykolog. Hans forskning inom klinisk psykologi fokuserar på att integrera artificiell intelligens (AI) i evidensbaserade behandlingar för personlighetssyndrom, särskilt dialektisk beteendeterapi (DBT). Han undersöker möjligheten att utveckla AI-baserade samtalsagenter som ett komplement till DBT-behandling. Dessutom föreligger intresse för hur personer i kris kommunicerar via chattverktyg (både text och tal) och vilka insatser som kan vara hjälpsamma för att minska suicidalitet och självskadande beteende i akuta situationer.

Ylva Jerner, forsknings-AT-läkare. Doktorandprojektet handlar om tillgänglighet till vård för personer som injicerar amfetamin. Med hjälp av en systematisk litteraturöversikt och med kvalitativa intervjuer på sprututbytesmottagningar kartläggs och undersöks gruppens tidigare vårderfarenheter och behov samt möjligheter och hinder avseende beroendevårdens tillgänglighet. Därefter planeras att utveckla och pilottesta en modell för ökad tillgänglighet till beroendevård.

Lina Nordström, specialistpsykolog, psykoterapeut och doktorand. I doktorandprojektet undersöks tillitsvärdighet i behandlingsprogram för personlighetssyndrom. Ett övergripande syftet är att utvärdera behandlingsrelaterade förändringar samt att fördjupa förståelsen av erfarenheter från individer i behandling, behandlingspersonal och andra intressenter avseende implementering och hållbarhet av behandlingsprogrammen vid Mottagningen för personlighetssyndrom (MPS). Ytterligare syfte är att undersöka begreppet tillitsvärdighet som en central aspekt av det epistemiska tillitssystemet hos terapeuten, behandlingsteamet och mottagningen, såsom det upplevs av individer i behandling.

Max Olofsson, civilingenjör och arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med digital utveckling. Doktorand i samarbete med Chalmers med fokus på skalbara digitala lösningar inom psykiatri.

Klara Schön, specialistläkare i psykiatri. Doktorandprojektet syftar till att utvärdera och i förlängningen föreslå mer effektiva behandlingsinterventioner vid självskadebeteende och personlighetssyndrom. Merparten av projektet är förlagt till NHVe Svårbehandlat Självskadebeteende, en vårdavdelning med planerad inneliggande behandling baserat på dialektisk beteendeterapi vid svårbehandlat självskadebeteende samt brukarstyrd/självvald inläggning. Forskningen kommer också att beröra implementeringsvetenskap.