Digital psykiatri

Gruppen sammanstår av kliniknära forskare som har lång erfarenhet inom tvärvetenskapliga projekt där olika projekt kopplar klinisk verklighet till forskning. Digitala verktyg och inte minst digitalisering har stor potential men samtidigt risk för både patienter och sjukvård så systematisk utveckling och forskning är viktig för att stå för evidensbaserad vård inom psykiatri. Inom gruppen utbildas flera forskare i ämnen som är klinisk nära då fokus är att kunna utöka tillgång forskningskompetenta forskare.

Forskargruppsledare

Steinn Steingrimsson, docent och överläkare i psykiatri. Forskningsgruppsledare med brett intresse för forsknings inom psykiatri. Disputerade 2013 och sedan dessa utvecklad en självständig forskarkarriär. Publicerat flertal artiklar ifrån kliniska prövningar, epidemiologiska studier och intervjustudier. Länk till publikationer: https://scholar.google.com/citations?user=UingtQYAAAAJ&hl=sv

Projektledare inom gruppen (disputerade)

Sophie Liljedahl, docent i psykiatri, överpsykolog. Sophie Liljedahl är klinisk forskningsledare för både den Nationell Högspecialiserad Vårdenhet för Svårbehandlat Självskadebeteende (NHVe: Avdelning 369) och Mottagningen för personlighetssyndrom (MPS) i Göteborg. Hennes forskningsintressen är suicidprevention, självskadebeteende, personlighetssyndrom och deras evidensbaserade behandlingar samt psykiskt välmående. Länk till publikationer: https://scholar.google.com/citations?hl=sv&user=cr0_AaAAAAAJ

Hanne Krage Carlsen, Docent i epidemiologi, senior statistiker. Hanne Krage Carlsen har en bakgrund inom folkhälsa, och har publicerad inom psykiatri om miljöpåverkningar, användande av mobilapper för att följa digital fenotyp, studier av psykiatri, brottslighet och mortalitet, ADHD och medicinanvändning i personlighetsstörningar. Hanne Krage Carlsen arbetar mycket med registerbaserad epidemiologi, stora datamängder och metoder som kohorstudier, fall-kontroll-studier, överlevnadsanalys, tidsserieanalys. https://scholar.google.com/citations?user=uzCfxZ0AAAAJ&hl=en

Lilas Ali, docent, översjuksköterska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet. Hon är översjuksköterska på Psykiatri affektiva. Forskar och undervisar inom ehälsa och psykisk hälsa. Hon har även forskat inom personcentrerad vård för personer med långvariga sjukdomstillstånd och deras anhöriga. Lilas är ordförande för etiska rådet vid svensk sjuksköterskeförening och ledamot i styrelsen. Hon sitter även som sakkunnig i SMER.

Simon Larsson, docent, ST-läkare i psykiatri. Forskningen kretsar kring virusinfektioner och samsjuklighet (somatik/psykiatri/beroende). Det rör sig om allt från experimentell, molekylärbiologisk forskning till epidemiologiska studier och kliniknära forskning. Fokus ligger på forskning vars resultat kan komma till nytta i närtid (närmaste 2-5 åren). Bland de pågående projekten kan nämnas en prospektiv kohortstudie av långvariga symtom efter covid-19-infektion, uppföljningsstudie av hepatit C-behandling hos personer som injicerar droger och två projekt för förbättrad tillgänglighet till vård för personer som använder droger

Örjan Falk, överläkare. Disputerat 2016 inom Rättspsykiatri med inriktning mot Aggressivt Antisocialt beteende; riskfaktorer och personlighet. Fokuset har tidigare varit mot epidemiologi och registerforskning, men har förskjutits till mer kliniknära forskning. Har idag som huvudfokus mot digital, interaktiv, patientcentrerad forskning. Forskningsprojekt kommer omfatta aktivitets- och sömnmätning hos inneliggande patienter inom Bipolära vårdkedjan med uppföljning inom öppenvård efter utskrivning. Ett parallellt projekt inriktar sig mot utveckling av datorbaserad testning bl.a. avseende kognition/perception som mått på psykiskt tillstånd och senare som instrument för utvärdering av behandlingseffekt och återhämtning. Projekten avser att tillämpa maskininlärningsalgoritmer för integration av flertal informationskällor och utveckling av beslutsstödsinstrument inom psykiatri.

Tomas Larson, verksamhetsutvecklare, överpsykolog, med. doktor, spec. i neuropsykologi. Disputerade 2013 vid Lunds universitet inom området neuropsykiatri. Aktuella forskningsprojekt inriktar sig bland annat mot utvärdering av icke-farmakologisk behandling av autism och ADHD hos vuxna, personlighetsfaktorer för att bättre kunna identifiera subgrupper och skräddarsy behandling vid neuropsykiatriska tillstånd, effekt och biverkningar av olika ADHD-läkemedel samt hur patienter själva upplever sin ADHD-behandling.

Zoltan Szabo, disputerad överläkare. Sedan flera år varit delaktig i kliniska studier i slutenvården med fokus på depression.

Följande doktorander har pågående forskarutbildning inom gruppen:

Hanna Berggren, psykolog. Projektet syftar till att undersöka om de behandlingsinsatser vuxna med ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) får är effektiva och likvärdiga. Delstudierna undersöker effekt och biverkningar av olika ADHD-läkemedel, hur sjukskrivning och samsjuklighet utvecklas över tid, effekt av psykologisk behandling av samsjuklighet, samt hur patienter själva upplever sin ADHD-behandling.

Flavio Di Leone, överläkare. Den senaste utgåvan av The International Classification of Diseases (ICD-11) har antagit ett fulldimensionellt diagnostiskt system, vilket medför en potential för förbättrad igenkänning av närvaron av en PD och potentiellt lättare att utvärdera behandlingens effektivitet. Varje nytt diagnossystem kräver dock noggranna studier för att säkerställa att det är en förbättring jämfört med sina föregångare. Häri ligger syftet med detta doktorandprojekt, som är inriktat på att utvärdera inlärningsbarhet, tillförlitlighet och stabilitet av ICD-11 hos kliniskt verksamma.

Giuseppe Guerrero, överläkare. Huvudsakliga forskningsintresse fokuserar på att undersöka de biologiska mekanismerna bakom emotionell sårbarhet och dysreglering, speciellt inom ramen för emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Hans övergripande mål är att öka förståelsen inom detta område för att underlätta utvecklingen av innovativa och mer effektiva behandlingar för individer med EIPS diagnosen. I nuläget, undersöker han möjligheten att förbättra känsloregelring med användning av transkutan aurikulär vagusnervstimulering (taVNS).

Matilda Hamlin, forsknings-AT-läkare. Fokus är på digitaliserad vård vid depression. Halvtid genomfördes 2023 och tre artiklar är publicerade.

Maria Iloudi, sjuksköterska. Forskningsprojektet handlar om användning av VR-baserad metod för hög ångestnivå i psykiatrisk slutenvård. Halvtid genomfördes 2023 och två artiklar är publicerade. 

Michael Ioannou, Överläkare. Forskningen kretsar kring snabbverkande och effektiva behandlingar för affektiva tillstånd med särskilt fokus på slutenpsykiatriskt perspektiv. Det rör sig om kliniska prövningar, epidemiologiska studier och systematiska litteraturöversikter för att utvärdera behandlingsalternativ såsom kronoterapeutiska interventioner, dopaminstabiliserare OSU6162 samt psykofarmaka i intravenös form. Halvtid genomfördes 2021.

Ylva Jerner, forsknings-AT-läkare. Doktorandprojektet handlar om tillgänglighet till vård för personer som injicerar amfetamin. Med hjälp av en systematisk litteraturöversikt och med kvalitativa intervjuer på sprututbytesmottagningar kartläggs och undersöks gruppens tidigare vårderfarenheter och behov samt möjligheter och hinder avseende beroendevårdens tillgänglighet. Därefter planeras att utveckla och pilottesta en modell för ökad tillgänglighet till beroendevård.

Almira Osmanovic-Thunström, projektledare för det digitala teamet vid Drottning Silvias barnsjukhus. Hennes forskning fokuserar på användningen av artificiell intelligens och virtuell verklighet inom psykiatri. Utöver forskarutbildningen har Almira gedigen erfarenhet inom verksamhetsutveckling med AI och VR för psykiatri. Almiras arbete fördjupar sig i innovativa sätt att utnyttja teknik för behandling av psykisk hälsa. Halvtid genomfördes 2023 och två artiklar inom forskarutbildningen är publicerade.