Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ätstörningar

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Finansiär
ALF, Vetenskapsrådet, Jane and Dan Olsson foundations

Kort beskrivning

Forskargruppen ägnar sig bland annat åt att studera tidiga symtom, riskfaktorer, långtidsutfall, behandling, neuropsykologisk profil, hjärnavbildning, ärftlighet, könsskillnader, hälsoekonomi och samsjuklighet (främst autism och ADHD) vid anorexia nervosa och andra ätstörningar samt vid obesitas.

Om ätstörningar

5- 10 % av den kvinnliga befolkningen kommer någon gång att drabbas av en ätstörning. Tillståndet bedöms vara 10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Anorexia nervosa är den allvarligaste ätstörningen, då den har den högsta dödligheten bland alla psykiatriska sjukdomar. Etiologin vid ätstörningar är multifaktoriell, där en genetisk predisposition anses vara den viktigaste orsaksfaktorn.

Forskningsprojekt

Långtidsuppföljning av anorexia nervosa 30 år efter debut i tonåren

Sedan 1985 har vår forskargrupp följt en grupp bestående av 51 individer, som insjuknat i anorexia nervosa (AN) i tonåren. Hälften av AN-gruppen utgörs av en ålderskohort, samtliga fall av AN födda 1970 och boende i Göteborg 1985. Denna kohort hittades genom screening i Göteborg av alla 4291 individer födda 1970. Vi har samtidigt följt en frisk matchad kontrollgrupp. Femtioen individer ingår i vardera AN- och kontrollgruppen. Individer i AN- och kontrollgruppen har undersökts vid en medelålder av 16, 21, 24, 32 och 44 års ålder. Vid det senaste tillfället hade det gått 30 år efter AN- debut. Vi hade inte något bortfall vid de fyra första undersökningarna. 96% deltog vid senaste undersökningstillfället.

Vid 44 års ålder, 30 år efter insjuknandet i AN, undersöktes individerna avseende psykiatrisk sjuklighet, somatisk sjuklighet (inklusive hjärnskademarkörer) och psykosocial funktion inklusive livskvalitet, utbildning, studier/arbete, familjebildning och egna barns psykiska hälsa. Registerstudier användes för att komplettera intervjudata. Studien är unik i ett internationellt perspektiv, då detta är den enda undersökning i världen, som avspeglar det naturliga förloppet av AN i befolkningen. Två artiklar har publicerats (en artikel avseende utfall beträffande överlevnad, psykisk hälsa, livskvalitet och global funktion; en artikel gällande så kallad ”emotional recognition"), ett manus avseende hjärnskademarkörer är inskickat, två manus håller för närvarande på att sammanställas; ett som handlar om barnens psykiska hälsa och ett manus som handlar om viktutveckling över 30 års tid och vad som prognostiserar viktutvecklingen. Dessa två manus ska submittas under 2020. Resultat från studien har hittills presenterats vid fem internationella konferenser.

 

Obesitas hos barn och ungdomar - psykiatrisk samsjuklighet med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ätstörningar

I samarbete med professor Jovanna Dahlgren har 76 barn vid Obesitascentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, genomgått psykiatriska skattningar (neuropsykiatrisk problematik, ätstörningar, depression). Föräldrarna har skattats avseende ADHD. Studien har visat att ADHD och autism är kraftigt överrepresenterade hos barn med obesitas, främst bland pojkar. Var femte barn har dessutom minst en förälder som är screenpositiv för vuxen-ADHD. Traditionella ätstörningar är vanligare än i normalbefolkningen, och kontrollförlust gällande ätande, så kallad ”loss of control eating”, är mycket vanligt bland tonårspatienterna. En artikel har pulicerats i Obesity gällande en överrepresentation av ADHD, autism och motorsik klumpighet (DCD) hos barn med obesitas. Var tredje barn hade ADHD, autism och/eller DCD, bland pojkarna hade nästan hälften av barnen någon sådan problematik. Studien är den första i världen som visar att autism är överrepresenterat bland barn med obesitas. En artikel gällande ätstörningar i patientgruppen och eventuell överlappning mellan ätstörningar och ADHD/autism publicerades 2019. Studieresultaten har presenterats vid tre internationella konferenser. För närvarande sammanställs en systematic review för obeitas och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett webbaserat självskattningsformulär, Swedish Eating Assessment for Autism Spectrum Disorders (SWEAA), gällande stört ätbeteende och avvikande beteende kring måltiderna har utarbetats av professorna Elisabet Wentz och Maria Råstam, och validerats av Louise Karjalainen i ett doktorandprojekt. Instrumentet har visat sig ha god validitet och reliabilitet.

Vid Anorexibulimimottagningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har förekomst av autistiskt ätbeteende med hjälp av instrumentet SWEAA undersökts hos flickor med akut anorexia nervosa (AN) och vid ett-årsuppföljning, när de flesta har gått upp i vikt. Resultaten har jämförts med åldersmatchade flickor med autism och friska kontrollflickor. Artikeln har publicerats 2018.

Vid Anorexibulimimottagningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har tonårsflickor med anorexia nervosa (AN) undersökts avseende kognitiv stil vid akut AN och när de har uppnått normal vikt. Överlappning mellan förekomst av ADHD och autistiska symtom och avvikande kognitiv stil bedöms under akut sjukdom och efter att vikten har normaliserats.

25 unga kvinnor med anorexia nervosa och 25 matchade kontroller har undersökts avseende hjärnanatomi och hjärnfunktion. Grå hjärnsubstansavvikelser har visat sig ha god överensstämmelse med hur anatomin ser ut hos kvinnor med autism. Kvinnorna med AN kommer att genomgå ny hjärnavbildning efter 5 år.

Flickor, mellan 6 och 11 års ålder, som är döttrar till kvinnor med anorexia nervosa (AN), utgör en högriskgrupp för att själva utveckla AN. Flickorna ska undersökas med hjälp av neuropsykologiska tester, blodprover och hjärnavbildning för att tidigt upptäcka tecken på ätstörning. Mödrarna ska intervjuas avseende barnets psykiska hälsa.

Samtliga personer som söker till Ätstörningsenhet för vuxna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset ska tillfrågas om de vill delta i studie för att kartlägga hälsa hos personer med ätstörning. Individerna blir intervjuade och får fylla i självsvarsformulär avseende bl.a. ätstörningssymtom. De genomgår neuropsykologisk testning och hjärnavbildning. Vi tillfrågar även individerna om de vill lämna blodprov och ryggmärgsvätska.

Europeiskt samarbete avseende kartlägging av ätstörningsvård

Kartläggningen inkluderar tillgång till behandling och olika vårdformer, väntetider, medicinska riktlinjer, sjukvårdskostnader m.m. i varje enskilt land.

Forskargruppsledare

Elisabet Wentz
Professor/överläkare
elisabet.wentz@gu.se

Gruppmedlemmar

Doktorander
Sandra Rydberg Dobrescu
Karin Dahlin

Medicine doktorer
Louise Karjalainen

Övriga forskare
Peter Goldberg
Olivia Sammels

Vi samarbetar även med:

Karin Fast, doktorand
Anna Björk, doktorand
Karin Wallin, doktorand

Medicine doktorer:
Gunilla Paulson Karlsson
Monika Davidovic
Malin Björnsdotter

Docenter:
Carina Gillberg

Professorer:
Jovanna Dahlgren
Håkan Olausson
Nouchine Hadjikhani
Maria Råstam
Christopher Gillberg
Jeremy Turk
Hubert Lacey
Suzanne Dickson
Michael Lowe
Henrik Zetterberg
Kaj Blennow

Övriga forskare:
Lisa Dinkler
Sören Nielsen
 

Samarbetspartners

Gruppen samarbetar med forskare vid:

  • Karolinska institutet
  • Lunds universitet 
  • Linköpings universitet
  • St George´s University, London
  • King’s College, London
  • Great Ormond Street Hospital, London
  • Harvard University, Boston
  • Drexel University, Philadelphia