Älskade föreläsning. En dominerande undervisningstradition i utveckling?
Kort beskrivning
En pågående kvalitativ studie av svårigheter och möjligheter för högskolepedagogisk utveckling inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Studien fokuserar på universitetslärares förståelser av föreläsningen som didaktisk form. Materialet utgörs av examinationsarbeten i en behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Kontakt
Ninni Carlsson, F.D. universitetslektor
ninni.carlsson@socwork.gu.se
Sylva Frisk, F.D. universitetslektor
sylva.frisk@globalstudies.gu.se
Syfte
Projektet är en pågående kvalitativ studie av föreställningar som genomsyrar föreläsningen som didaktisk form inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, och syftar till att belysa svårigheter och möjligheter för högskolepedagogisk utveckling.
Bakgrund
Bakgrunden till projektet är att föreläsning som undervisande lärarmonolog i allt högre grad ifrågasatts till förmån för undervisning som stimulerar till studenters deltagande aktivitet och interaktion. Ett sådant ifrågasättande har funnits länge men på senare år drivits av högskolepedagogisk forskning och konstruktivistisk teori som menar att lärande är en subjektivt meningsskapande process i sociala och praktiska sammanhang där vi aktivt omkonstruerar våra förståelser och färdigheter. Tillsammans med allt växande och heterogena studentgrupper i ett förändrat universitet har det påkallat ett behov av att möta studenters lärandestrategier genom ett studentcentrerat förhållningsätt i undervisning och blandade läraktiviteter. Samtidigt har föreläsningen en fortsatt stark och självklar ställning i de undervisningstraditioner som dominerar samhällsvetenskaperna. Den är också en av de vanligaste formerna för undervisning som universitetsstudenter möter. Hur kan vi förstå disciplinernas och lärares förkärlek för en didaktisk form som inte självklart tränar studenter i centrala samhällsvetenskapliga färdigheter såsom problematisering, analys och kritisk granskning av sociala fenomen och frågor? Projektet ställer frågor kring hur föreläsningsformen relaterar till nutida pedagogiska perspektiv och villkor. Vilken implicit och explicit mening tillskriver universitetslärare i olika samhällsvetenskapliga ämnen denna dominerande undervisningsform när de utvecklar kurser? Hur konstruerar de sin förståelse av kunskap, lärande och undervisning i arbetet med utformning av, och argumentation för- och emot sina val?
Material
Det empiriska materialet utgörs av examinationsarbeten 2012-2015 i en behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik, HPE102. Den ges i områdesspecifika varianter vid Göteborgs universitet och utbildar anställda i kursutveckling.