Adolescent-onset anorexia nervosa in the acute phase and after 30 years

Bild

Först och främst undrar jag om du kan berätta lite om dig själv?

Jag är utbildad till psykolog och tog examen vid Mittuniversitet 2013, därefter gjorde jag min PTP-tjänstgöring på Anorexi och Bulimimottagningen (som numera heter Ätstörningscentrum barn och unga vuxna), Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Efter PTP-året blev jag anställd där som legitimerad psykolog och fick efter ett par års kliniskt arbete möjlighet att börja forska deltid. Kliniskt arbetar jag huvudsakligen med behandling av ungdomar och unga vuxna med ätstörning. Min behandlingsinriktning är Kognitiv beteendeterapi (KBT) men jag har även en vidareutbildning i Interpersonell terapi (IPT).

Hur väcktes ditt intresse för forskning? Vilka frågor intresserar dig?

Intresset för forskning väcktes redan under psykologutbildningen i samband med att jag gjorde mitt examensarbete, jag gillade processen att få planera en studie, samla in och analysera data och sammanställa resultaten. Det gav mersmak och ett nästa steg blev att söka en forsknings-PTP tjänst där jag fick arbeta i ett forskningsprojekt på halvtid parallellt med att jag arbetade kliniskt och fick erfarenhet av patientgruppen med ätstörning. Att på ett vetenskapligt sätt få undersöka frågor som väcktes i det kliniska arbetet gav en extra dimension till psykologyrket. Att klargöra och bättre förstå sambanden mellan ätstörningar, autism och ADHD är frågor som intresserar mig. Jag intresserar mig också för förloppet av anorexia nervosa (AN) på lång sikt och genom livets olika faser, en del i detta rör graviditet och föräldraskap hos individer med AN.

Du är doktorand vid GNC, vad handlar ditt projekt om? Vilka frågor vill ni ha svar på?

Mitt doktorandprojekt handlar om ätstörningen AN, i det akuta sjukdomsskedet såväl som i ett långtidsperspektiv. AN är en svår psykiatrisk sjukdom med hög mortalitet som huvudsakligen drabbar unga kvinnor. Det finns få studier som följer individer med AN under mycket lång tid och de tre första delstudierna bygger på 30-års uppföljningen av ”The Gothenburg anorexia nervosa study”. Studien påbörjades 1985 och initerades av Maria Råstam och Christoffer Gillberg. Studien följer 51 individer med AN som debuterat i tonåren och 51 matchade jämförelsedeltagare. Hälften av AN-gruppen utgörs av en ålderskohort, dvs. samtliga fall med AN födda ett visst år i Göteborg. Studien är unik, då den inte bygger på en klinisk grupp utan avspeglar det naturliga långtidsförloppet av AN i befolkningen. Samtliga individer har undersökts vid tidigare tillfällen 16, 21, 24 och 32 års ålder. I 30-årsuppföljningen var syftet att undersöka prevalens av ätstörning, psykiatrisk sjuklighet, andel fullt återställda, mortalitet, och livskvalitet. Vi ville även undersöka hur det går för nästa generation och få svar på frågor som huruvida födelseutfall skiljer sig åt mellan barn födda till mödrar med tidigare AN respektive jämförelsedeltagarna. Vi ville också få svar på om barnen hade en ökad risk för psykisk ohälsa och sämre somatisk hälsa.

I den fjärde delstudien undersöks den kognitiva profilen hos ungdomar med akut AN och vi tittar på sambanden med autism och ADHD hos denna grupp. Hos vuxna individer med AN har man funnit bristande flexibilitet i tänkandet och svag central koherens. Huruvida dessa kognitiva nedsättningar finns hos unga individer med AN, där sjukdomsdurationen är kortare är mer oklart. Ökad kunskap om kognitiva nedsättningar och samband med autism och ADHD vid AN kan vara vägledande i hur behandlingen kan behöva anpassas för att ge bättre effekt. Vi vet att tidiga behandlingsinsatser där svälten hävs snabbt är förknippat med en bättre prognos och det är därför av stor vikt att förstå olika faktorer som hindrar eller försvårar behandlingsförloppet vid AN.

Du har publicerat din första artikel? Vilka var de viktigaste resultaten? 

Resultaten i studien ”Anorexia nervosa: 30-year outcome” visade att AN med tonårsdebut har ett gott ”livstidsutfall” gällande mortalitet och tillfrisknande. Majoriteten av individerna som insjuknat i AN för 30 år sedan var nu friska från sin ätstörning och samtliga deltagare levde. Nitton procent hade en ätstörning och ca 40% uppfyllde kriterierna för någon annan psykiatrisk diagnos, ångestsyndrom var den vanligaste diagnoskategorin. Under de trettio åren som förlöpt var den genomsnittliga durationen av AN 4,9 år. Studien visade också att högre ålder vid debut av tonårs-AN samt premorbid perfektionism predicerar bättre utfall. Resultaten belyste också att återfall kan inträffa även efter många år utan ätstörning.

Vilken betydelse har resultaten i praktiken och därmed för kliniskt arbete?

Resultaten har betydelse i praktiken då kliniker behöver ha kunskap om hur prognosen och utfallet ser ut för AN på lång sikt. Vi behöver förstå vilka faktorer som kan tänkas predicera ett bättre eller sämre utfall vid AN, detta ger bland annat underlag för behandlingsplanering. Studien besvarar också frågor som vi möter i kliniken, som patienter och deras familjer funderar över. Baserat på resultaten behöver vi som klinker alltid ha i beaktande att det finns en risk för återfall i ätstörning, även hos individer som varit friska från sin ätstörning under många år.

Vad handlar de andra tre studierna om?

Studie två har titeln “Mental and physical health in children of women with a history of anorexia nervosa” och handlar om barnen till deltagarna i långtidsuppföljningen. Vi vill ge en bild av flera aspekter av barnens hälsa; perinatal såväl som fysisk och psykisk. Vi undersöker även hur stor andel av kvinnorna med tidigare AN som fått barn i relation till jämförelsegruppen och tittar på födelseutfall hos barnen såsom vikt, längd, apgar poäng och prematur födsel. I studien intervjuas kvinnorna, som är i 44-års åldern, gällande sina barns hälsa via semistrukturerade föräldraintervjuer. Denna information kompletteras med information från olika register; medicinska födelseregistret och nationella patientregistret.

I studie tre utgår vi istället från ett hälsoekonomiskt perspektiv och söker svar på frågor som vad kostnaden är för psykiatrisk behandling och läkemedelskonsumtion hos gruppen med AN under 30-årsperioden. Studien bygger på registerdata.

I studie fyra är syftet att utvärdera den kognitiva profilen hos ungdomar med AN, under den akuta sjukdomsfasen och efter viktuppgång samt undersöka sambandet mellan kognitiv profil, ADHD symptom samt autistiska drag. Deltagarna, som rekryterats från Ätstörningscentrum barn och unga vuxna, får göra olika neuropsykologiska tester både under den akuta sjukdomsfasen men även i en 1-årsuppföljning då de viktåterhämtat. Resultaten jämförs med en åldersmatchad jämförelsegrupp. I studien utreds även om det finns en överensstämmelse i kognitiv profil mellan ungdomarna och deras föräldrar.

Vad har varit höjdpunkten i din forskarkarriär hittills?  

Att få presentera forskningsresultat på en ätstörningskonferens på Island i Reykjaviks konserthus, med gejsrar och varma källor i omgivningarna, var en minnesvärd upplevelse. Även ESSENCE konferensen i Göteborg 2018 var en höjdpunkt! Jag var där som åhörare och fick ta del av expertkunskap från erfarna forskare vilket var väldigt inspirerande.

Vad ägnar du dig åt just nu och framöver forskningsmässigt?

Just nu ägnar jag mig huvudsakligen åt att analysera data och skriva manus. De senaste veckorna har jag gått en doktorandkurs i registerforskning som förberedelse inför studie tre som baseras på registerdata.

Om Sandra

Större delen av min fritid ägnas just nu åt att hänga på lekplatser, fotbollsplaner och i simhallar med mina tre barn 6, 4 och 1 år. Skidåkning är ett stort intresse men tyvärr har det varit svårt att få till någon bra skidträning här i Göteborg då det sällan blir tillräckligt med snö på vintrarna.