Bild
Alla partiledare i Sverige, februari 2022
Foto: Sveriges riksdag
Länkstig

Valrörelsespråk

Forskning
Kultur & språk

Om språk och politik i den svenska valrörelsen.

Konferens
Datum
29 sep 2022
30 sep 2022
Tid
Hela dagen
Hela dagen
Plats
Humanisten, Renströmsgatan 6

Arrangör
Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten

Call for papers

Vi bjuder in forskare från alla discipliner till en workshop om språk och politik i den svenska valrörelsen 2022. Workshopen äger rum på Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten, den 29 till 30 september 2022 enligt konceptet “lunch till lunch”.

Efter två mandatperioder präglade av regeringssamarbeten syftande till att hålla Sverigedemokraterna borta från inflytande går vi mot ett val där frågor om regeringsduglighet och förmåga att forma majoritet åter blir centrala. De senaste decennierna har den politiska debatten i hög grad kretsat kring lägesbeskrivningar av nuet, kring bilden av situationen i Sverige. Kampen har stått om att övertyga väljarna om att Sverige antingen står vid avgrundens rand eller är en förebild för resten av världen – beroende på om man själv har haft inflytande på utvecklingen.

Men mycket tyder på att retoriken numera i delar har svängt, och att det förflutna börjar ta mer plats. Historien har återkommit, eller rättare: historierna, för det handlar hela tiden om tolkningar av vad som har hänt. Tolkningsstriderna har det senaste decenniet gällt Moderaternas roll i rösträttsstriden för 100 år sedan, Vänsterpartiets hyllningar av auktoritära regimer och inte minst Sverigedemokraternas nazistiska förflutna. Debatten om benämningen blåbrun under hösten 2021 är ett iögonfallande exempel. Historien har blivit ett slagfält för dagens partier, där den används som argument för och emot partiers moraliska habitus idag. Politiken är en arena för bruk – och kanske missbruk – av historia.

Traditionellt beskrivs politisk retorik som del av den deliberativa genren, vilken syftar till att påverka hur människor ser på de olika val som samhället står inför. Om man betraktar den deliberativa genren som framtidsinriktad, kan man begrunda vilken tid de två andra genrerna - den forensiska och den epideiktiska - behandlar. Då blir bilden mer sammansatt, mer intressant, för den forensiska genren handlar om vad som har hänt, om hur man fäller dom över det förflutna, och den epideiktiska (demonstrativa) genren om vad som är fallet i nuet. Därmed blir de tre genrerna integrerade med varandra, och det blir tydligt hur de hänger ihop i politisk retorik: när vi ska fatta beslut om framtiden gör vi det utifrån hur situationen är nu, och inte minst vilka dåtida val som har lett till vår nutida situation.
Allting pekar på att historien kommer att vara starkt närvarande i 2022 års svenska valrörelse – inte bara i frågor om enskilda partiers förflutna, utan även i debatten om hur historiska politiska beslut och vägval uppfattas ha banat väg för dagens situation inom – i synnerhet, men inte uteslutande – de områden som valmanskåren enligt Aftonbladet/Demoskop i december 2021 ser som allra viktigast:

  1. lag och ordning
  2. miljö och klimat
  3. vården
  4. invandring
  5. integration

Därtill blir en intressant fråga vilken betydelse coronapandemin får för valrörelsen.

Tillägg 31 mars 2022 med anledning av kriget i Ukraina:

Rysslands invasion av Ukraina, vilken skedde efter att inbjudan till denna workshop hade skickats ut, har ritat om kartan för den säkerhetspolitiska debatten i Sverige och flyttat frågor om säkerhet, migration och försvar högst upp på den inrikespolitiska dagordningen. Vi kan räkna med att kriget kommer att sätta tydliga avtryck i valrörelsen. Därför är vi förstås intresserade av bidrag som tar upp sådana frågor till diskussion. Dessa kan också med fördel kopplas till workshopens övergripande historietema. Händelser av krig och konflikt aktualiserar alltid minnet av liknande skeenden i det förflutna och manar till reflektion över vilka historiska förlopp som har lett fram till dagens situation.

Anmälan med/utan abstract

Nu ber vi om förslag på presentationer som från olika perspektiv belyser språk och politik i samband med valet. Vi önskar särskilt bidrag som knyter an till det övergripande historietemat, men välkomnar givetvis också bidrag med andra ingångar till valrörelsen.
Bidragen kan vara fallstudier av enskilda partiers valkampanjer eller av kampanjer initierade av andra politiska aktörer som intresseorganisationer, opinionsbildare, fackföreningar, näringsliv, folkrörelser. Det kan handla om i valrörelsen särskilt framträdande teman och konfliktlinjer kring desamma, exempelvis invandring, skola, sjukvård, lag och ordning, miljö och klimat, coronapandemin, etc. Det kan också handla om övergripande tankefigurer/stilar som exempelvis populism, rationalitet och affekt, om berättelsers roll som förmedlare av budskap, om bruk och återbruk av retoriska figurer och talepunkter. Både de sociala mediernas och de traditionella mediernas roll och funktion i spridning av väljarinformation och mediering av debatt kan belysas.

Alla tänkbara ingångar och metodiska angreppssätt välkomnas. Empiriska data från eller kring valrörelsen 2022 ska dock ingå i någon form; en tydlig koppling till språk och kommunikation är nödvändig. Då workshopen äger rum i närtid efter valet är det naturligt att presentationerna har karaktär av work-in-progress. De abstracts som vi ber er att skicka in är därmed i hög grad preliminära – det kommer att finnas möjlighet att ändra inriktning på din presentation före workshopen. Vi planerar formatet 15 minuters presentation följt av 15 minuters diskussion. Vi planerar även att ha ett panelsamtal på torsdagskvällen med deltagare från politik, media och akademi som ska vara öppet för allmänheten.

Välkomna med era förslag på titlar och ett kort abstract (max 200 ord) senast måndagen den 16 maj 2022 till adressen valsprak2022@sprak.gu.se.

Besked om deltagande lämnas senast fredag den 16 juni 2022.

Anmälan om deltagande i workshopen utan presentation tas emot fram till måndag 22 augusti 2022. Workshopen är kostnadsfri och vi bjuder på enklare pausförtäring. Kostnader för resa, logi och mat står konferensdeltagarna för. Vi söker ekonomiska bidrag för workshopen under våren och hoppas kunna finansiera lunch och konferensmiddag på kvällen den 29 september.

Med de bästa hälsningar från arrangörsgruppen
Magnus P. Ängsal, Louise Holmer, Henrik Lundberg, Sari Nauman, Orla Vigsö

Om nätverket Språk och politik

2015 initierades ett nationellt samarbete om forskning kring politisk kommunikation i Sverige. Utifrån kunskapen om att analysen av medierade politiska budskap är en mångfacetterad och interdisciplinär forskningsuppgift uppstod tanken på att det behövs ett nätverk för Språk och politik som kan närma sig detta forskningsområde utifrån olika perspektiv. Ett sådant nationellt nätverk bildades vid en nätverksträff i februari 2017, då ett femtiotal forskare från tio lärosäten i Sverige samlades på Stockholms universitet. I september 2018 hölls nätverkets andra träff, en workshop på temat valrörelsespråk vid Stockholms universitet. Den tredje träffen, som ägde rum i juni 2020, behandlade temat “Pandemins berättelser” och visade hur fruktbar en interdisciplinär genomlysning av ett ramtema kan vara.

Nätverket har en hemsida (https://sprakochpolitikblog.wordpress.com/) som samlar information om tidigare träffar och fungerar som en gemensam plattform.

Förhoppningen är att nätverkets deltagare kan fungera som multiplikatorer i sina respektive forskningsmiljöer, väcka intresse för området språk och politik och locka fler deltagare.