Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för klinisk neurovetenskap
Visual function and functional vision – ophthalmological perspectives on a normal population
Opponent: professor Boel Bengtsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö
Betygsnämnd: docent Kerstin Ulin (ordf.), docent Gauti Jóhannesson (UU) och docent Inger Berndtsson
Disputationen hålls på svenska
Det övergripande syftet med avhandlingen är att lyfta fram det oftalmologiska perspektivet bland äldre i vår del av världen. Samtliga deltagare ingick i H70-studien som syftar till att undersöka 70-åringars hälsa. Under 2014–16 deltog 560 göteborgare, födda år 1944, i ögonundersökning med olika syntester och dessutom fotograferades ögonen.
I den första studien kunde det konstateras att nästan alla 70-åringarna hade en mycket god synförmåga. Män visade sig ha något bättre synskärpa jämfört med kvinnor. Det framkom att vissa deltagare inte själva kunde uppfatta den egna synförmåga och många hade fel glasögon, eller inga glasögon alls, även om de behövde det. Låg uppmätt kontrastkänslighet gör att folk upplever sig se dåligt. De vanligaste självrapporterade ögonsjukdomarna var grå starr (23,4%), åldersförändringar i gula fläcken (4,7%), glaukom, tidigare ofta kallat grön starr (4,3%) och diabeteskomplikationer i ögat (1,4%). Kvinnor hade högre förekomst av grå starr än män. Det fanns också en skillnad i hur kvinnor och män bedömde att synförmågan påverkade deras livskvalitet.
Förekomsten av glaukom bland göteborgarna kartlades i den andra studien och det var dubbelt så många som hade glaukom jämfört med tidigare kända fall: 4,8% av 70-åringarna kunde konstateras ha glaukom i Göteborg. Riskfaktorer för sjukdomen var ärftlighet och högre ögontryck. I de tidigare odiagnostiserade glaukomfallen visade det sig dock att 67% hade normalt ögontryck. Den centrala synskärpan och förmågan att se kontraster var densamma oavsett om det fanns glaukom eller inte.
I den tredje studien visade det sig att glaukom i sig inte påverkade den synrelaterade livskvaliteten, men lägre hushållsekonomi gjorde det. De som hade glaukom rapporterade lägre allmän hälsa jämfört med dem utan glaukom; den övergripande livskvaliteten förblev dock opåverkad. Det innebär alltså att de med glaukom hade samma fysiska, känslomässiga och sociala förmåga som de som inte hade glaukom. Däremot, när det handlar om synfrågor och livskvalitet, så var den påverkad. De med glaukom upplevde sämre syn och hade svårare med exempelvis att gå i trappor. De rapporterade att de hade svårare att se människors reaktioner och de drar sig ibland för att delta i aktiviteter på grund av sina synsvårigheter.
I den fjärde studien undersökte vi dem som missbedömde sin synförmåga. Uppfattningen om synfunktionen påverkas i hög grad av socioekonomiska och känslomässiga faktorer. Grupp A bestod av individer med låg synskärpa men som rapporterade att de såg bra. Det framkom att majoriteten av deltagarna i grupp A var kvinnor som hade fel glasögon eller inga glasögon alls, de hade också en personlighet som var utåtriktad. Grupp B å andra sidan, var personer med normal synskärpa men som ändå upplevde att de såg dåligt. Fler personer i denna grupp rapporterade att de hade ögonsjukdom. De hade lägre utbildningsnivå jämfört med de andra. Grupp B upplevde sig i mindre grad ha ett meningsfullt sammanhang i sitt liv vilket i sin tur innebär att ha en sämre förmåga att hantera stress.
Sammanfattningsvis lyfter avhandlingen fram ögonhälsa och synförmåga bland 70-åriga göteborgare. Synförmågan är god men påverkas av att inte ha rätt glasögon, men också av socioekonomiska faktorer. Sjukdomen glaukom är ofta odiagnosticerad bland befolkningen.