Vulkaner uppstår där det finns sprickor i jordskorpan och där het gas och magma pressas ut från jordens inre. En del av dem är ständigt aktiva medan andra är vilande i långa perioder. Det finns tusentals vulkaner på jorden, de flesta under havsytan. Vad är det som styr att det plötsligt sker ett utbrott och är vissa vulkaner farligare än andra?
Människan har igenom tiderna bosatt sig i områden nära vulkaner. Bosättningar kring vulkaner såsom Vesuvius, Etna och Fuji har funnits i tusentals år. Men stora vulkanutbrott har också orsakat död, svält och förändringar i miljön. Så vad får människor att bosätta sig vid en vulkan, och varför bor vi kvar även i modern tid, när vi vet riskerna?
Medverkande
Erik Sturkell, professor i geofysik vid Göteborgs universitet. Eriks forskning handlar om att förstå hur vulkaner fungerar, hur man kan förutspå om ett utbrott är på gång och vilka metoder man kan använda för att studera jordskorpan utan att borra. Han är bland annat expert på vulkaner på Island och studerar där seismiska rörelser i jordskorpan.
Kristian Göransson, universitetslektor och docent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Kristian forskning handlar bland annat om den grekiska kolonisationen på Sicilien, där folk har levt i närheten av aktiva vulkaner i århundraden. Han leder en utgrävning på Etnas nordsluttning och har undervisat mycket i fält, bland annat i Pompeji.
Karin Klingenstierna, moderator
Karin Klingenstierna är professionell moderator sedan 25 år och leder svenska och internationella seminarier, konferenser, kongresser och panelsamtal i en mängd olika ämnen. Hon är gymnasielärare i språk och dramatik i grunden. Förutom egna uppdrag undervisar hon i moderatorskap.
Om programserien
”Hur vet vi det? Forskare diskuterar.” är en populärvetenskaplig samtalsserie som anordnas av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.
