Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Coronavirus
Foto: Fusion Medical Animation on Unsplash
Länkstig

Vanliga frågor kring pollen och covid-19

I skrivande stund (i slutet av mars 2020) är pollenhalterna låga, men redan i mitten av april börjar björken blomma i Götaland och Svealand. I väster beräknas säsongen bli lindrig efter förra årets kraftiga blomning, men i östra Sverige blir den intensivare.

Här hittar du mer info om pollenläget

Vid sydliga luftströmmar kan björkpollen från kontinenten föras in över landet redan från och med slutet av mars. Något senare under våren startar gräspollensäsongen, som efter den milda och fuktiga vårvintern kan bli besvärlig.

Dagligen uppdaterad information om pollenhalterna finns på www.pollenrapporten.se

Gå också gärna in på den hemsida som ”Regions Skånes Kompetenscentrum för allergi” har gjort om pollen och pollenprognoser. Där får du bra information och det finns en liten broschyr ”Har du koll på pollenprognosen?” med information om hur du bäst förebygger besvär, också när det gäller läkemedel. Se www.kaak.se/kunskapsbank/pollenprognoser

Hur du förebygger pollenbesvär

Du som är allergiker bör börja ta din medicin redan nu, om du inte redan har gjort det, eftersom det snart kommer att komma björkpollen i luften. Om du har astma, och har fått kortison utskrivet av din läkare, är det särskilt viktigt nu i Coronatider att du använder detta, både för att förebygga pollenbesvär och för att klara en virusattack bättre.

Förutom att förebygga besvär i god tid, kan du också tänka på:

  • Man skall inte träna hårt utomhus, så att man ökar ”flåset” – då andas man in mer pollen.
  • Man bör inte vädra, varken dag eller natt. Det vanliga rådet att vädra på natten är mindre bra, eftersom pollen som kommer långt bortifrån ofta sjunker till marknivån just nattetid.
  • Skölj gärna håret när du kommer inomhus, så att du inte placerar pollen på örngottet när du lägger dig, och får in det i näsan när du borrar ner den i kudden.
  • Nässköljning (finns på apoteket) är en enkelt tillgänglig metod för att skölja bort pollen från nässlemhinnan.
  • Häng inte tvätten till tork utomhus.
  • Om du har möjlighet, sök dig till havsstranden eller till stranden av en stor sjö, där pollenhalterna ofta är lägre.

Pollenallergi eller virusinfektionen Covid-19?

Nu närmar sig den tid på året som är besvärligast för pollenallergiker, och i år tillkommer också oron för att man skall smittas av Corona-viruset, som ger den infektion som kallas Covid-19.

De vanligaste symptomen på Covid-19 är feber och torrhosta. Det är också vanligt med andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk. Symtomen kommer oftast omkring fem dagar efter att man har blivit smittad. Ibland kan det dröja upp till 14 dagar. En del får svårare besvär, som lunginflammation.

Du kan läsa mer på Folkhälsomyndighetens hemsida "Frågor och svar om covid-19 (coronavirus)"

Symptomens svårighetsgrad vid pollenallergi följer halterna av de pollen du inte tål. Du har normalt aldrig feber på grund av din pollenallergi. Oftast rinner och kliar ögonen på ett sätt som inte är typiskt för Covid-19, och det kan också klia i svalg, gom och örontrumpeter. Upprepade nysningar förekommer, liksom nästäppa och vattnig snuva. Hosta och retningar i luftrören kan du också ha. Huvudvärk kan också förekomma. Du kan känna dig trött och hängig, men utan muskel- och ledvärk som vid en influensa eller vid Covid-19.

Läs mer om pollenallergier:

Pollen sprider inte virus, men höga pollenhalter kan öka mottagligheten.

Den här våren finns det skäl även för icke-allergiker att följa de råd om att undvika pollenexponering som vi normalt ger till allergiker, förutom att följa Folkhälsomyndighetens råd för att förebygga virussmitta. När du andas in pollen som finns i luften, hamnar det på din nässlemhinna. Där blir pollenkornen fuktiga och börjar läcka ut olika ämnen, framför allt proteiner och fetter. Några av proteinerna är sådana som allergiker bildar antikroppar mot, vilket leder till en allergisk inflammation. Men både andra proteiner och vissa av fetterna kan påverka immunförsvaret hos alla människor, om de finns i hög koncentration. Det medför att även icke-allergiker kan känna sig lite olustiga, hängiga och trötta vid mycket höga pollenhalter.

En annan effekt har kommit fram i en studie (se referens nedan) där några av oss vid Göteborgs universitet har varit inblandade. När ett virus hamnar på slemhinnorna, svarar celler i slemhinnan med att frisätta ämnen som kallas interferoner. Interferonerna fungerar som signaler till andra celler att dra igång försvarsmekanismer mot virusangreppet. Det här har inte något med en allergisk reaktion att göra, utan är ett mycket gammalt försvar mot infektion som vi delar med andra djur. Därför hjälper det inte en icke-allergiker, att ta allergimedicin för att motverka effekten. Resultaten i vår studie visar att styrkan i interferonfrisättningen ”skruvas ner” vid höga pollenhalter, vilket medför att virusförsvaret försvagas. I näsprover från personer som exponerats för björkpollen i Göteborg, från tre pollensäsonger, var virusmängderna korrelerade med pollenhalterna, och ju högre pollenhalter, desto mindre interferon. Observera att detta alltså också gäller icke-allergiker.

Referens
Gilles, S. et al. 2020. Pollen exposure weakens innate defense against respiratory viruses. Allergy. 2020 Mar;75(3):576-587. doi: 10.1111/all.14047. Epub 2019 Nov 7.