Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Vill förstå vad som gjorde Sverige rikare och friskare

Publicerad

Hur kom det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av de rikaste och mest jämlika länderna i världen? Det är ett av de områden Martin Karlsson, ny gästprofessor i nationalekonomi på Handelshögskolan, fokuserar på i sin forskning:
– Vad är relationen mellan mäniskors hälsa, utbildning, mortalitet och utvecklingen på arbetsmarknaden? Jag vill försöka förstå vilka förändringar i samhället som har drivit den här utvecklingen.

Bild
Porträttbild av Martin Karlsson
Martin Karlsson, gästprofessor på Institutionen för nationalekonomi med statistik.

Martin Karlssons forskning rör sig inom fältet hälsoekonomi. Han använder historiska data och långa perspektiv, på uppåt 100 år, för att undersöka hur välfärdssamhället växte fram och varför livskvaliteteten i Sverige är så mycket bättre i dag med avseende på hälsa, utbildning och levnadsstandard, än tidigare.

Långsiktiga effekter av en pandemi

Ett exempel är ett nyligen avslutat projekt som tittade på införandet av barnavårdscentralernas föregångare i Sverige, under 1930-talet. Myndigheterna hade som mål att minska spädbarnsdödligheten och utförde ett tvåårigt försök med hembesök, informationsspridning och mottagningar i ett antal svenska provinsialläkardistrikt (som kunde bestå av en eller flera kommuner).

– Vi har utvärderat försöket i flera uppsatser och kommit fram till att programmet inte bara gjorde det som var syftet, att minska spädbarnsdödligheten och överlevnadschanserna för socialt utsatta barn. Barnen fick också bättre betyg i skolan, utbildade sig mer, lyckades bättre på arbetsmarknaden och levde längre. Hälsoförbättringarna gällde både för män och kvinnor, men förbättringarna vad gäller utbildning och arbetsmarknad gällde främst kvinnor, säger Martin Karlsson.

Svartvitt foto från 1918 med patienter liggande i sängar och läkare stående bredvid
Martin Karlssons forskar bland annat om de långsiktiga hälsoeffekterna av spanska sjukan. Bild från det provisoriska "Spanska sjukhuset" i Östersund 1918.
Foto: Stiftelsen Jamtli

Martin Karlsson är professor i nationalekonomi vid Duisburg-Essens universitet och är även föreståndare för CINCH, ett nationellt hälsoekonomiskt institut i Tyskland. Där forskar han bland annat om den tyska sjukförsäkringen och undersöker ekonomiska problem kopplade till den. Och så forskar han om pandemier, närmare bestämt spanska sjukan.

–  I tidigare forskning har jag tittat på de effekter för samhällsekonomin som spanska sjukan fick. Jag arbetar nu med ett projekt där vi tittar på bland annat skolstängningar under spanska sjukan i Sverige och vilka effekter åtgärderna fick på lång sikt för hälsa, utbildning och arbetsliv.

Går det att dra några paralleller mellan pandemier som spanska sjukan och covid-19?

– Jag tror att det i huvudsak inte går att göra det. De flesta aspekter är alldeles för olika, som att spanska sjukan främst drabbade yngre vilket ledde till att arbetskraften försvann – det är ju inte fallet med covid-19. Däremot kan man få allmänna insikter kring specifika åtgärder, som effekterna av att stänga skolor.

Extra viktigt med gästforskning just nu

Tiden som gästprofessor på Göteborgs universitet kommer i stor utsträckning att användas till att hitta idéer och former för samarbete på längre sikt.

– Jag ser mycket överlappning mellan CINCH och institutionens forskning, till exempel kring sjukvårdens organisering och inom beteendeekonomi. Jag hoppas också på att tillsammans med institutionen få ihop en stor ansökan som handlar om att göra en systematisk digitalisering av historiska data.

Hur är det att flytta till Göteborg och börja som gästprofessor mitt under en pandemi?

– Det finns de som skulle tycka att det är trist att komma som gästforskare under de här omständigheterna men jag tycker tvärtom, att det är viktigare än någonsin att hålla igång, att träffa människor och ha utbyten. Så för mig kändes det extra viktigt att komma hit just nu, säger Martin Karlsson.

Text: Lars Magnusson