Växter får en andra chans på Medicinareberget
När universitetet bygger nytt tillsammans med Akademiska Hus, innebär det att träd och växter behöver flytta på sig. Nu har en återbrukspark skapats på Medicinareberget, där växter kan mellanlanda i väntan på ny placering.
Återbruksparken ligger högst upp på Medicinareberget. Bland odlingsbäddarna växer rhododendronbuskar, syrenbuddleja, krypidegran och en rönn. Therese Persson är markförvaltare på Akademiska Hus och ansvarig för parken.
– När förberedelserna inför byggstart av Handelshögskolans nya byggnad började vintern 2020, skapades ett samverkansprojekt med Återbruk Väst, där man först tittade på vilka byggmaterial som kunde återanvändas från de gamla lokalerna innan de revs. Sedan gick man vidare och tittade på utemiljön också, säger Therese Persson.
Istället för att avverka växterna vid Handelshögskolan, placerades de på Medicinareberget. Prioriteringen låg på att flytta växter som det fanns förhållandevis många exemplar av. Det är bra i planeringen av nya grönytor.
Ska minska klimatpåverkan
Satsningen på att återbruka växter syftar till att minska koldioxidutsläpp och stärka den biologiska mångfalden. Växter i närmiljön ökar också välmåendet hos studenter och medarbetare. I strävan efter att minska koldioxidutsläppen är återbruk av växter ytterligare en pusselbit för fastighetsbolag att titta på.
– Vi har inte räknat exakt på hur mycket vi sparat hittills i klimatavtryck, men det går ju åt vatten och tid för att driva upp nya plantor och vatten, säger Therese Persson.
Även transporter behöver räknas in i kalkylen.
I linje med universitetets ambitioner
Göteborgs universitets mål är att minska sitt klimatavtryck med 50 procent till 2030. Karolina Ganhammar, fastighetschef vid Göteborgs universitet, tycker att Akademiska Hus initiativ går helt i linje med universitetets ambitioner.
– Hela den här idén om att återbruka växter är fantastisk! Vi vill ju jobba med återbruk på alla plan: genom byggprocessen, när det gäller vilka möbler vi använder och i våra utemiljöer. Göteborgs universitet ska minska sitt klimatavtryck med 50 procent till 2030, så det här arbetssättet kommer absolut vara något som vi vill jobba mer med i våra projekt framöver. Sedan gäller det att göra det mätbart, säger Karolina Ganhammar som tror att grönytor är ännu viktigare när universitetets lokaler ligger mitt i staden.
– Att återbruka växter är något som ska in i våra campus- och utvecklingsplaner, och blir något som jag tar med mig i mitt uppdrag på Göteborgs universitet – också med andra fastighetsägare än Akademiska Hus. Det här måste vi arbeta vidare med, säger Karolina Ganhammar.
