Utvecklar nya statistiska modeller för spatial data

Vad handlar din forskning om?

– Jag jobbar främst med statistiska metoder för analys av data som har ett rumsligt beroende. Ett typiskt exempel på sådan data är temperatur. Antag att man mäter temperaturen i Göteborg, Stockholm och Malmö och med hjälp av dessa observationer vill skatta temperaturen i Jönköping. För att få realistiska skattningar för ett problem som detta är det viktigt att de statistiska modellerna kan efterlikna datan. En viktig del i min forskning är därför att ta fram nya flexibla statistiska modeller för rumslig data.

– För att de statistiska modellerna ska ha praktisk relevans krävs ofta att de ska kunna användas på stora datamängder. Till exempel för temperaturer gör man sällan analyser baserat på bara tre observationer, eftersom man med satellitmätningar enkelt kan samla in stora mängder observationer varje dag. Analyser kräver då ofta mycket datorkraft och på grund av detta jobbar jag också en hel del med metoder som kan användas för att minska beräkningstiderna för analys av rumslig data.

Hur kan din forskning användas av samhället?

– Statistiska metoder används i många olika sammanhang, men de jag arbetar med behövs framförallt när man vill dra slutsatser baserat på data som har en rumslig komponent. Min forskning är mest tänkt att användas av forskare inom andra discipliner som behöver analysera rumslig data, men jag jobbar också med tillämpningar som mer direkt kan användas av samhället.

– Till exempel inom miljö och klimat har några konkreta problem varit att skatta förändringen av den globala havsnivån när klimatet förändras samt att studera trender i hur vegetationen förändras i Sahelområdet. Analyser som dessa kan vara underlag för beslutsfattare.

– Jag jobbar också för närvarande i ett stort projekt där vi analyserar och modellerar mjuka materialstrukturer för att studera relationer mellan materialens struktur och egenskaper för masstransport. Detta har bland annat stor betydelse för den svenska läkemedelsindustrin.

Vad blir mest spännande i framtiden?

– Svår fråga, men om jag begränsar mig till min egen forskning så har jag många spännande samarbetsprojekt på gång som jag ser fram emot att jobba med. Till sommaren kommer jag till exempel att besöka Istanbul. Där ska jag jobba med ett projekt som handlar om statistiska metoder för en typ av medicinska studier, i vilka man gör upprepade mätningar på samma personer över långa tidsperioder. Jag har också två doktorander, och det blir spännande att se resultaten från deras projekt framöver.

Kontakt:

David Bolin, universitetslektor vid institutionen för matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet och avdelningen för tillämpad matematik och statistik vid Chalmers.

031-772 5375, david.bolin@gu.se