Universitet högtidlighöll minnet av Förintelsen
– Vad man måste förstå är att antisemitism inte bara lett till Förintelsen utan även till sådant som stormningen av Kapitolium och Reichsbürgerrörelsen i Tyskland. Antisemitism är ett hot mot själva vår liberala demokrati.
Det förklarade Christer Mattsson under manifestationen Samling för demokrati i Göteborgs universitets aula den 27 januari.
David Schreiber från Judiska föreningen i Göteborg var eftermiddagens moderator. Han inledde med att berätta om sin farfar som befriades från Auschwitz den 2 maj 1945.
– Av en amerikansk soldat fick han det godaste han någonsin ätit, en skiva torrt vitt bröd. Han var 15 år gammal, 178 centimeter lång och vägde 27 kilo.
Allteftersom tiden går finns allt färre förintelseöverlevare kvar, konstaterade vicerektor Torbjörn Lundh.
– Förintelsen blir alltmer en del av historien men det gör det ännu viktigare att aldrig glömma.
Regeringen prioriterar insatser mot antisemitism
Kulturminister Parisa Liljestrand framhöll att 1900-talets blödande sår inte får ses som en historisk engångsföreteelse.
– Skolan, fritidsgården, biblioteken, fotbollsklubbarna, alla är avgörande för att bryta en utveckling där fördomar går i arv och sprids i exempelvis sociala medier.
Parisa Liljestrand förklarade också att regeringen prioriterar insatser mot antisemitism vilket bland annat innebär en särskild satsning på utbildning av lärare för att förebygga antisemitism i skolan.
Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, berättade att Segerstedtinstitutet, på uppdrag av förra regeringen, gjort en översikt över all världens forskning och undervisning om förintelsen.
– I hela 43 procent av studierna nämns inte ordet antisemitism; förintelsen ses som ett exempel på mänskligt lidande i allmänhet, inte som något som har med just antisemitism att göra. Ändå är antisemitism något särskilt och inte detsamma som rasism i allmänhet.
Engagemanget bland lärare när det gäller att sprida kunskap är dock stort, konstaterar Christer Mattsson.
– Att regeringen nu avsatt 6 miljoner kronor för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser innebär den största enskilda satsning som gjorts för att upprätthålla skolans demokratiuppdrag.
Vittnesmål och hågkomster
Ingrid Lomfors, tidigare chef för Forum för levande historia, berättade om sin mamma som var en av 500 judiska barn som 1938 fick komma från Nazityskland till Sverige, på villkor att samhället inte belastades ekonomiskt.
– Min mamma bestämde sig för att glömma vad som hänt. Men bland hennes efterlämnade papper hittade vi en pärm med brev från hennes föräldrar och lillebror som blev kvar i Wien. De sköts senare ihjäl i en skog i Vitryssland.
På programmet stod också ett vittnesmål från en hågkomstresa till Voksenåsen i Olso samt tal av landshövding Sten Tolgfors.
– Förintelsen har en särställning i historien. Den är ett exempel på vad som kan hända när människovärdet knyts till grupptillhörighet istället för att handla om att vara människa.
Av: Eva Lundgren
På Förintelsens minnesdag den 27 januari arrangeras varje år sedan 2000 manifestationen Samling för demokrati. Arrangörer är Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgs stads råd för den nationella minoriteten romer och Judiska församlingen i Göteborg.
Regeringen har tilldelat Forum för levande historia 900 000 kronor under 2023 för att öka sina insatser när det gäller kunskap om antisemitism. Arbetet ska ske i samverkan med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, samt i dialog med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Dessutom får Göteborgs universitet 500 000 kronor för att sprida kunskap om metoder mot antisemitism i skolan.