Under årtionden har grönytorna i Göteborg minskat
Den stadsnära grönskan i Göteborgs kommun minskar. En studie vid Göteborgs universitet visar att Göteborgs kommuns landyta har förlorat en betydande andel grönska mellan 1986 och 2019.
Studien har gjort nedslag vid åtta olika tillfällen mellan 1986 och 2019 och resultatet visar en stadigt nedåtgående trend i andelen stadsnära grönska i Göteborgs kommun.
– Vi har inte sett att grönskan ökat någon enda gång under detta tidsspann, säger studiens författare Kristin Blinge.
Från 1986 till 2019 har alléer, gräsytor och andra grönområden minskat med fyra och halv procent, visar studien.
– Grönytor i staden är livsmiljöer för många olika insekter och djur, men de är också viktiga för människors hälsa. Förutom att bidra med estetiska miljöer har grönytor viktiga funktioner som regnvattenshantering, ljuddämpning och reglering av lokalt klimat.
Olika förklaringar till minskningen
Den nya studien visar att områden med storindustri, hamn och logistik har stått för den största minskningen av grönytor, följt av mellanstaden, innerstaden och ytterstaden.
– Anledningen till nedåtgången i andel grönska varierar mellan områdena. För de med industriell fokus har utvecklingen till störst del berott på expansion av industrier och företag.
I det som Göteborgs stad i planeringssammanhang kallar mellanstaden, som är det sammanhängande stadsområdet som skärs av från innerstaden av de stora trafiklederna, samt i ytterstaden, har andelen grönyta minskat på grund av att bostadsområden och shoppingcentrum byggts på gammal åkermark, skogspartier och gräsytor.
– I innerstaden har grönska försvunnit när institutioner som universitet och nöjesparker expanderat. En genomgående trend för alla områden är att etableringen av vägar, kollektivtrafik, cykelbanor och gångbanor tagit en stor andel grönyta i anspråk.
I innerstaden har vägar och hållplatser byggts och med det har gröna ytor försvunnit. Samma typ av förlust syns i mellan- och ytterstaden. Här har också mycket grönska försvunnit när av- och påfarter till större vägar har anlagts.
Risk för att den negativa utvecklingen fortsätter
Göteborg är i en expansiv fas och andelen invånare i kommunen förväntas öka från 580 000 år 2019 till 700 000 år 2035.
– Göteborgs stad arbetar för närvarande med en ny översiktsplan vilken kommer att sätta grunden för hur Göteborg ska förändras i framtiden.
I dokumenten för förarbetet finns att läsa att redan bebyggda områden i mellan- och ytterstaden kommer att förtätas och utvecklas för att husera den ökande befolkningsmängden. Likaså kommer kollektivtrafik, cykelvägar, gångbanor och vägar byggas ut för att öka mobilitet och tillgänglighet i alla områden.
– Utvecklingen av denna typ av infrastruktur har visat sig ha stor effekt på omkringliggande vegetation och förhoppningsvis kan resultaten från denna studie visa på vikten av att planera för att behålla mer urban grönska, säger Kristin Blinge.
Kontakt: Kristin Blinge, mastersstudent vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet. Telefon: 0703-933655, E-post: kristin.blinge@gmail.com
Studiens namn: Spatiotemporal changes in Gothenburg municipality's green space, 1986 to 2019
Länk till studien: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/68178
Foto: Ruben Hallberg
Bildtext: Grönytor har många viktiga funktioner som regnvattenshantering, ljuddämpning och reglering av lokalt klimat.
Resultatet vilar på analys av sex Landsat 5 TM och två Landsat 8 OLI satellitbilder över Göteborgs kommun. Studien använder sig av normalized deviation vegetation index (NDVI), ett vegetationsindex som använder röda och nära infraröda reflektionsvärden för att identifiera andelen grönska inom ett specifikt område. NDVI-värdena användes i en förändringsanalys mellan de olika åren för att identifiera områden med förlust och tillkomst av grönska.