Två Wallenberg Academy Fellows får förlängt stöd

Staffan I. Lindberg och Henrik Zetterberg utnämndes till forskare inom programmet Wallenberg Academy Fellows för fem år sedan. Programmet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och stödjer några av landets – och världens – mest lovande, unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap.

Det femåriga anslaget, på mellan 5 och 14 miljoner kronor, ger unga forskare en möjlighet att etablera sig i forskningskonkurrensen. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering. Och det är det som Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap, och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, nu har fått.

Olika aspekter av demokrati

Som Wallenberg Academy Fellow har Staffan I. Lindberg som en av fem forskningsledare drivit det världsomspännande programmet Varieties of Democracy (V-Dem) vidare. Han har varit med och byggt upp V-Deminstitutet vid Göteborgs universitet vilket nu är institutets internationella huvudkvarter.

− Vi har också byggt en avancerad forskningsinfrastruktur där en gigantisk databas för demokratiforskning genereras. Med hjälp av den utforskas olika förklaringar till hur varianter på demokrati formas och förändras. Det nya Wallenberg Academy Fellows-anslaget gör att jag kan samla in ytterligare data och sätta samman ännu ett forskningsteam kring demokratisk tillbakagång och auktoritära regimer, säger Staffan I. Lindberg.

Mer kunskap om Alzheimers

Henrik Zetterberg har inom ramen för programmet undersökt en ny hypotes till varför människor får Alzheimers. Med hjälp av en rad olika metoder, och genom internationella samarbeten, har han detaljstuderat hur utfällningar i hjärnan som förknippas med sjukdomen, ett slags plack, förändras under sjukdomsförloppet och hur hjärnans egna immunceller, mikroglia, reagerar på dessa förändringar.

Resultaten talar för att dessa plack uppstår mycket tidigt i sjukdomsförloppet, att de i början är icke-toxisk men att de med tiden övergår till en mer toxisk form, får mer spjälkade och modifierade amyloid-peptider (ett protein i placken) och att uppkomst av sådana förändringar samvarierar med överaktivering av mikroglia och nervcellsskada.

− Under de kommande åren skall ryggvätsketesterna för dessa processer göras om till högkänsliga blodtester. Mer kunskap om Alzheimerförloppet krävs för att utforma läkemedel som kan bromsa sjukdomen och förhoppningen är att de nya testerna ska underlätta detta arbete, säger Henrik Zetterberg.

Foto: Johan Wingborg.