TBE-projekt förbereder kliniska prövningar för nytt läkemedel

TBE är en virussjukdom som sprids med fästingar och som i många fall bara ger lindriga symtom. Men hos ungefär en av tre smittade kan viruset även ge allvarlig hjärninflammation.

Det finns vaccin, men det skyddar inte till fullo. Även hos den som är vaccinerad kan infektionen få ett genombrott, och för de som är äldre när de börjar vaccinera sig blir skyddet inte lika bra. Förhoppningsvis finns snart läkemedel som kan användas för att motarbeta själva viruset om infektionen skulle etablera sig trots vaccination.

– Det finns nya lovande anti-virala läkemedel under utveckling och förhoppningsvis kommer det snart att påbörjas kliniska försök. Men innan dessa läkemedel kan testas på människor som har en TBE-infektion behöver vi etablera sätt att identifiera personer som smittats i ett tidigare skede än idag, säger Martin Lagging.

Feber efter fästingbett

TBE har två sjukdomsfaser. Någon vecka efter infektionen kommer först influensaliknande symtom, med feber och värk i huvud och kropp. Ofta känner sig patienten sedan bättre, men efter ytterligare några veckor kan virusinfektionen leda till hjärninflammation, med svår huvudvärk, förvirring och ibland även kramper och förlamning.

– Vi har nu börjat etablera ett svenskt nationellt forskningsnätverk och en preliminär klinisk observationsstudie, där vi ska förbättra kunskapen om den tidiga fasen med feber vid TBE och andra fästingburna infektioner. Vårt arbete är nödvändigt för kommande kliniska behandlingsförsök med de nya lovande anti-virala läkemedlen mot TBE, säger Martin Lagging.

Studien, som heter Fever After Tick-Bite, fick nyligen 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Med hjälp av en ny metod, som utvecklats av Martin Lagging och hans kollegor och som baseras på så kallad multiplex PCR, kommer forskarna inom samarbetet upptäcka beståndsdelar av virus och bakterier.

– Dessa små beståndsdelar av virus finns inte längre kvar i blodet när TBE-infektionen vanligen upptäcks idag, det vill säga i den andra sjukdomsfasen då den redan orsakat hjärninflammation. Vi vill därför uppmana alla som fått ett fästingbett och som inom två veckor efter att de blivit bitna får feber att kontakta någon av de infektionskliniker som ingår i forskningssamarbetet för att eventuellt kunna ingå i studien, säger Martin Lagging.

Förutspå konsekvenser

Ungefär hälften av de som får hjärninflammation av TBE får kvarstående symtom, som kan påverka bland annat minnet, koncentrationsförmågan, personligheten och sömnen.
– Inom projektet ska vi också försöka identifiera biomarkörer som kan användas för att förutspå vilka konsekvenser en infektion kommer att få, och som kan användas för att följa virusets utveckling och effekterna av de anti-virala läkemedlen i kommande kliniska försök. Vi ska också etablera en biobank med prover från patienter för forskning om TBE och andra fästingburna infektioner, säger Martin Lagging.

FAKTA

• Samtliga infektionskliniker i Västra Götalandsregionen samarbetar i studien (Östra sjukhuset, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus). I samarbetet ingår även infektionsklinikerna vid universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Ytterligare infektionskliniker ska knytas till projektet, med målet att infektionskliniker inom alla områden med TBE-smitta i södra Sverige ska ingå.
• TBE-viruset finns främst i området runt Stockholm, Uppsala och Mälaren. TBE har under senare år spridits till fler geografiska områden, bland annat områden runt Vänern och Vättern, Göteborg och i östra Skåne. 2018 anmäldes 318 fall av TBE till Folkhälsomyndigheten, vilket motsvarar 3,8 fall per 100 000 invånare. Varje år sker enstaka dödsfall orsakade av TBE.