Solgudinna härskade över bronsålderskultur
En solgudinna som härskade över både himmel, hav och underjord var den högsta guden i den minoiska kulturen på Kreta under bronsåldern.
- Hennes symbol var en dubbelyxa, men hon avbildades också tillsammans med örnar, lejon och gripar, förklarade forskaren Nanno Marinatos som på tisdagen höll årets Félix Neuberghföreläsning i universitetets huvudbyggnad.
Rektor Pam Fredman överlämnande en silverplakett till Nanno Marinatos i samband med föreläsningen.
En solgudinna som härskade över både himmel, hav och underjord var den högsta guden i den minoiska kulturen på Kreta under bronsåldern.
– Hennes symbol var en dubbelyxa, men hon avbildades också tillsammans med örnar, lejon och gripar, förklarade forskaren Nanno Marinatos som på tisdagen höll årets Félix Neuberghföreläsning i universitetets huvudbyggnad.
– Den minoiska kulturen på Kreta hade sin storhetstid cirka 1 550–1 400 f.Kr. och religionen var monistisk, berättade Nanno Marinatos, professor vid University of Illinois samt världsledande forskare inom minoisk konst och religion.
Med monistisk menade hon dock inte tro på en enda gud.
– Nej, alla religioner erkände många gudar under antiken, också exempelvis judendomen. Men även om den minoiska gudinnan kunde anta olika skepnader hängde de alla ihop och bildade en enhet. Hennes symbol var dubbelyxan som representerar både sol och måne, dag och natt, symmetri, dualitet och enhet.
Den mest kända bilden av den minoiska solgudinnan är förmodligen en liten statyett där hon, barbröstad och med volangkjol, håller en orm i varsin hand. Ormarna symboliserar underjorden, påpekade Nanno Marinatos.
– Men den minoiska gudinnan hade också kopplingar till samtida hettitiska och egyptiska gudomligheter och avbildades exempelvis ofta med en solskiva flankerad av två lejon, precis som guden Ra i Egypten.
För bara ett par år sedan hittade de amerikanska forskarna Sharon Stocker och Jack Davis en 3 500 år gammal grav på det grekiska fastlandet som bland annat innehåller minoiska konstföremål.
– Bland de mest intressanta fynden finns en sigillring föreställande tre dansande kvinnor, två drottninglika personer samt i mitten ett altare intill ett fikonträd.
Det var den brittiske arkeologen Arthur Evans som upptäckte den minoiska kulturen i slutet av 1800-talet, berättade Nanno Marinatos.
– Han är fortfarande den största auktoriteten på området. Varje gång jag tror att jag upptäckt något nytt visar det sig alltid att han varit före. Men att den minoiska gudinnan var en solgudinna verkar han faktiskt inte ha tänkt på.
Félix Neuberghföreläsningar
Félix Neuberghföreläsningarna har hållits sedan 1977 och handlar vartannat år om arkeologi och vartannat om ekonomi. Félix Neubergh var bankir, född 1896, och gynnade på många sätt olika institutioner i sin födelsestad Göteborg.
Foto: Allan Eriksson