Länkstig

Satsning på registerforskning ska stärka hälso- och sjukvården

Publicerad

En ny gästprofessur i registerepidemiologi är en del i en större satsning på att utveckla registerforskning. Satsningen drivs gemensamt av institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen. Målet är att stärka både forskningen och den kliniska hälso- och sjukvården.

En ny gästprofessur i registerepidemiologi är en del i en större satsning på att utveckla registerforskning. Satsningen drivs gemensamt av institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen. Målet är att stärka både forskningen och den kliniska hälso- och sjukvården.

– Utvärderingar har visat att registerforskning vid vår institution i vissa fall är världsledande, men att vi ändå inte riktigt utnyttjar dess fulla potential. Genom vår satsning följer vi utvärderarnas rekommendation att stärka samverkan mellan Registercentrum Västra Götaland och forskningen vid Sahlgrenska akademin.

Det säger Jan Borén, prefekt vid institutionen för medicin. En av utvärderingarna är RED19 som bestod av både intern bedömning och extern granskning av forskningens kvalitet vid Göteborgs universitet. En annan är Vetenskapsrådets ALF-utvärdering, som gällde forskning utifrån statliga projektmedel till regionerna inom ALF-systemet, Avtal om läkarutbildning och forskning.

Samling av spetskunskap

Förra året anställdes Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare för Nationella diabetesregistret, som professor i registerforskning. Fredrik Nyberg är nytillträdd gästprofessor i registerepidemiologi och ska dela sin tid mellan universitetet och Registercentrum Västra Götaland. Hans tjänst finansieras delvis genom stöd från industrimannen Carl Bennet. Fakulteten och Västra Götalandsregionen har gett i uppdrag till institutionen för medicin och institutionen för kliniska vetenskaper att tillsammans arbeta med frågor kring registerforskning. Fakulteten har också, via Sahlgrenskas gästprofessorsprogram, bidragit med resurser till rekryteringen av den världsledande diabetesforskaren Naveed Sattar.

– Dessa tre ska tillsammans med våra forskare vid institutionen driva utvecklingen av vår registerforskning och optimera samverkan med Registercentrum, säger Jan Borén.

Större nytta för fler

Inom Västra Götalandsregionen är förhoppningarna också stora på denna närmare samverkan.

– Vi vill få fler att fråga sig: ”Finns det intressanta registerdata som kan komplettera min forskning?” Den här gemensamma ansatsen gör att våra kliniska forskare kan få stöd till en mer kompetent ingång till registerforskning tack vare förbättrad kvalitet i metodik, design och analys av registerdata. Fredrik Nyberg fyller en viktig funktion som bollplank för medarbetare både inom akademi, region och Registercentrum.

Det säger Jan Kilhamn, regional forsknings- och utvecklingschef inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Registerdata och forskning utifrån dem kan bidra till att utveckla både primärvård och sjukhusvård. Inom Västra Götalandsregionen är en viktig strategi i dag dessutom övergången till mer av så kallad Nära vård, det vill säga vård som invånaren behöver ofta och som ska finnas nära och anpassas utifrån invånarnas behov.

– Inom Nära vård betonas bland annat folkhälsa. Det kan handla om att följa hur det går för patienter som har eller har haft till exempel lungsjukdom, diabetes eller frakturer. Här kan registerdata och registerforskning vara till stor nytta.

Bättre och mer jämlik vård

Jan Kilhamn hoppas att fler register genom satsningen ska nå bättre täckningsgrad, också det för att maximera möjligheterna att förbättra situation och utsikt för den som under en period i livet blir patient.

– Mer registerforskning, som dessutom är mer kvalificerad, kan bidra till kvalitetssäkring av vården och vetskap om att det som görs i vården baseras på vetenskap. Det kan bidra till att människor får större tillit till och förtroende för vårdgivaren, säger Jan Kilhamn på Västra Götalandsregionen.

Han får medhåll av Jan Borén, prefekt vid institutionen för medicin.
– Registerforskning bidrar till en bättre och mer jämlik vård och är ett kraftfullt verktyg i förbättringsarbete. Vår forskning är redan i dag i många fall ledande och vi ska aktivt arbeta för att behålla och stärka den positionen.

TEXT: Anna Vörös