Under de senaste tio åren har levnadsvanor som rökning, övervikt, stillasittande och alkoholkonsumtion belastat samhället med 40–55 miljarder kronor årligen. Samtidigt behöver hälso- och sjukvården hantera en åldrande befolkning och större efterfrågan på välfärdstjänster.
Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i SNS-rapporten Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens välfärd undersökt hur stora besparingar som kan göras på hälso- och sjukvården om svenskarna levnadsvanor förbättras och om de åtgärder som vidtas för att uppnå dessa förbättringar är kostnadseffektiva. Ett av rapportens förslag är att utreda och överväga skattedifferentiering på matvaror utifrån hälsoeffekter.
– Ett skäl för särskilda skatter på alkohol och tobak är just befrämjande av folkhälsan. I den utsträckning man ställer sig bakom detta blir det då naturligt att fråga sig om inte en sänkning av momsen på hälsosamma livsmedel också skulle främja folkhälsan. Och även om man inte ställer sig positiv till de särskilda skatterna på alkohol och tobak, är differentierad matmoms ändå en möjlighet som borde övervägas. Här kan det finnas outnyttjade möjligheter att minska flera av våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Kristian Bolin.
Rapporten visar att om andelen svenskar som röker, är överviktiga eller feta, är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller är riskbrukare av alkohol minskar med 10 procent under en tioårsperiod reduceras hälso- och sjukvårdskostnaderna med ungefär 10,3 miljarder kronor.
Utöver att sänka momsen på hälsosam mat föreslår rapporten även andra åtgärder för att förbättra levnadsvanorna. Bolin rekommenderar att man utnyttjar informationstekniken mer effektivt och att man undersöker hur befintliga behandlingsmetoder för att sluta röka, minska alkoholkonsumtionen och gå ner i vikt kan användas mer omfattande.
