Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Samband mellan utsatthet och långtidssjukskrivning

Hög grad av utsatthet leder till allvarliga konsekvenser för den som är utsatt för genusbaserade eller sexuella trakasserier. En ny stor registerstudie visar samband mellan utsatthet och långtidssjukskrivning.

Utifrån data i Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar mellan 1999 och 2013 har Karolinska institutet i samverkan med forskare från Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet studerat hur utsatthet för genusbaserade trakasserier och sexuella trakasserier samverkar med långtidssjukfrånvaro (längre än 21 dagar).

Resultaten visar på ökad risk för långtidssjukfrånvaro bland både kvinnor och män som har utsatts för sexuella trakasserier och/eller genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen. Studien är unik genom att den skiljer på sexuella och genusbaserade trakasserier, undersöker samband med hur ofta den utsatta har exponerats, samt inkluderar män som utsatta.

Yngre kvinnor och män, samt kvinnor generellt, är mer utsatta för sexuella trakasserier än äldre. Även män med icke-svenskt ursprung är mer utsatta för både sexuella och genusbaserade trakasserier än män med en förälder med svenskt ursprung.

– Det tycks finnas en förmåga att hantera och stå emot trakasserier till en viss gräns, och det av flera skäl, men när utsattheten sker ofta och upprepat är det tydligare kopplat till långtidssjukfrånvaro, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som är en av flera forskare i studien.

För att upptäcka den här typen av arbetsmiljöproblem krävs ett aktivt ledarskap, med engagemang för hur de anställda har det, menar han. I studien undersöks även om stöd från kollegor kan minska risken för långtidssjukfrånvaro, men resultaten är inte entydiga.

– Betydelser av kollegors stöd för utsattas långsiktiga mående kräver mer forskning. Men vi vet att tidig upptäckt och åtgärd är avgörande generellt när det gäller våldsförebyggande arbete. För att få syn på utsattheten i vardagen, krävs att som chef vara aktiv och följa sina medarbetares situation, och att kontinuerligt fråga efter erfarenheter av utsatthet, säger Fredrik Bondestam.

En artikel om studien är publicerad i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Huvudansvarig för studien är Katrina Blindow, Karolinska Institutet.
 

Här kan du läsa studien på Scandinavian Journal of Work, Environment & Health:s webbsida