Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Två personer cyklar på en landsortsväg.
Nordens befolkningsstruktur är under förändring.
Foto: Matilda Holmqvist/Johnér
Länkstig

Nordisk kunskapsöversikt ger perspektiv på regionalpolitik

Publicerad

Nordens befolkningsstruktur är under förändring. En åldrande befolkning, migration och urbanisering leder till utmaningar för såväl arbetsmarknaden som välfärden i stort. Flera av de problem och lösningar som lyfts fram inom området kan motverka både regional utveckling och jämställdhet, om de genomförs utan att ha analyserats ur ett genusperspektiv. Det visar en ny nordisk kunskapsöversikt.

Nordens befolkningsstruktur är under förändring. En åldrande befolkning, migration och urbanisering leder till utmaningar för såväl arbetsmarknaden som välfärden i stort. Flera av de problem och lösningar som lyfts fram inom området kan motverka både regional utveckling och jämställdhet, om de genomförs utan att ha analyserats ur ett genusperspektiv. Det visar en ny nordisk kunskapsöversikt.

Syftet med kunskapsöversikten Genusperspektiv på regionala utmaningar, regionalpolitik och demografisk utveckling i en nordisk kontext är att på en övergripande nivå sammanställa kunskap om den demografiska utvecklingen i Norden, utmaningar kopplade till den och särskilt visa på genusperspektivets tillämpning och betydelse för frågorna.

Utmaningarna återfinns i hela Norden, men präglas av regionala förutsättningar och skillnader mellan rurala och urbana områden. Därför har kunskapsöversikten särskilt fokus på frågor om regionala utvecklings- och policyfrågor kopplade till demografi och urbanisering. Frågeställningar inom temat handlar bland annat om mobilitet, pendling, försörjningsstrategier samt regionala utvecklingsstrategier. Underlaget har hämtats från både policydokument och forskning.

Policydokument och forskning

Kunskapsöversikten undersöker hur och på vilket sätt jämställdhet finns med som målsättning i regionalpolitiken i de nordiska länderna, men också på vilket sätt problembilder förstås och lösningar presenteras. Genomgången av policydokument ur ett genusperspektiv visar att såväl problem som lösningar i stort är okönade, eller könsblinda. Det innebär att policyerna missar att kvinnor och män har olika erfarenheter och förutsättningar och att problembeskrivningar och föreslagna lösningar kan få olika effekter för kvinnor och män.

Könsblindheten blir problematisk då rörelsemönster, utbildningsnivå, demografisk utveckling och arbetsmarknad är områden som i högsta grad är sammankopplade med kön. Det blir också problematiskt eftersom kvinnor och män påverkas olika av ekonomisk och social politik. Översikten visar sammantaget att regionalpolitik och utveckling kräver ett helhetsperspektiv.

– Denna översikt svarar inte på frågorna om hur politiken bäst ska styras, men vill poängtera att genus- och jämställdhetsperspektiv skulle behöva lyftas mer i nationella policyer. Ansvaret för att implementera den nationella politiken har mer och mer hamnat på lokala aktörer. Då blir en tydlig styrning av vilka mål som ska uppnås än mer viktig, säger Lena Grip, fil.dr. i kulturgeografi vid Karlstads universitet, som tagit fram kunskapsöversikten.

Forskning om regionala utvecklings- och policyfrågor kopplad till demografi och urbanisering/centralisering i Norden är ett brett kunskapsområde. Mycket handlar om de rurala, perifera och glesbefolkade områdenas utmaningar, både utifrån ett nationellt perspektiv och från regionernas egna upplevelser.

Kunskapsöversikten presenterar särskilt forskning som belyser hur dessa frågor är sammankopplade med kön. Ett exempel är frågan om ökad pendling, som ses som ett sätt att lösa både rurala områdens matchningsproblem och behov av specialistkompetens på arbetsmarknaden. Forskning lyfter fram att det saknas en problematisering av vem som ska pendla och vad detta skapar för utmaningar för familje- och privatliv.

– Det finns också behov av fortsatt forskning, för att få en större förståelse kring regional utveckling kopplat till genus, demografi och centraliseringstrender, säger Lena Grip.

I kunskapsöversikten presenteras flera förslag på frågeställningar för fortsatt forskning (se faktaruta). Översikten är framtagen av Lena Grip, på uppdrag av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön. NIKK är ett samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
 

Faktaruta

Exempel på frågeställningar som föreslås för fortsatt forskning är de som:

  • tar ett helhetsgrepp om konsekvenser av dessa frågor för såväl individer som familjer och platser
  • studerar vilka typer av arbeten som möjliggör arbete på distans, och vilka som inte gör det, hur könskodning av dessa kategorier av arbeten ser ut i relation till var dessa arbeten är lokaliserade
  • undersöker hur en förändring av föreställningar om arbete och kön skulle kunna gå till, och vad som krävs i form av regionala förutsättningar
  • med intersektionella analyser bidrar till att nyansera den bild som finns av migration