Nobels fysikpris till revolutionerande laserfysik

2018 belönas två uppfinningar som har revolutionerat laserfysiken med Nobelpriset i fysik. Dels ges priset till forskaren bakom den optiska pincetten, dels till forskarna bakom en metod som gör det möjligt att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser. 

– Välförtjänta priser och fantastiskt roligt att också en kvinna får nobelpriset i fysik, säger Raimund Feifel, professor i fysik vid Göteborgs universitet.

Kvinnan han talar om är kanadensiskan Donna Strickland, som är den tredje kvinnan någonsin som kan titulera sig Nobelpristagare i fysik. Senaste gången en kvinna fick fysikpriset var för femtiofem år sedan. Hon delar halva priset med fransmannen Gérard Mourou för forskning som banat väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan skapat.

Chirped pulse amplification

Tekniken kallas CPA, chirped pulse amplification, och handlar om extremt skarpa laserpulser med mycket hög effekt under en oerhört kort tid. Dessa laserpulser skapar ett fantastiskt precisionsverktyg, och är den teknik som använts bland annat vid miljontals synkorrigerande ögonoperationer världen över. Tekniken används också vid tillverkning av de stentar, korta metallrör, som till exempel används när hjärtats kranskärl behöver vidgas. Den har också blivit standard för alla högintensitetslasrar som används idag i ett mycket stort antal forskningslaboratorier.

Optisk pincett

Den andra halvan av priset går till amerikanen Arthur Ashkin. Han har uppfunnit den optiska pincetten vars ljusstrålefingrar kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler, bakterier och andra levande celler. Hans uppfinning har ett stort användningsområde.

– Det är mycket glädjande att Arthur Ashkin nu äntligen får Nobelpriset. Hans arbete lade grunden för 1997 års Nobelpris som gavs till uppfinningen av laserkylningen. Det är många inom forskarvärlden som tycker att han skulle ha fått priset redan då, säger Dag Hanstorp, professor vid Göteborgs universitet.

Med pincetten är det till exempel möjligt att gå in och manipulera enskilda molekyler, delar av celler och att plocka in och ta ut material ur celler. Detta ger nya perspektiv för såväl nya mediciner som för grundforskningen, alltså den forskning som handlar om att utöka kunskapen och den teoretiska förståelsen.

– Det är väldigt roligt att den optiska pincetten som verktyg uppmärksammas i detta sammanhang. Även om tekniken redan har använts i decennier kommer troligtvis tillämpningarna stadigt att öka, något som inte minst kan ses på antalet citeringar till Arthur Ashkins originalartikel, säger Caroline Adiels, forskare i fysik vid Göteborgs universitet.

Stor nytta för mänskligheten

Inte heller användningsområdena för CPA är fullt utforskade, vilket tyder på att metoderna, precis som Alfred Nobel hade velat, även framgent kommer att innebära stor nytta för mänskligheten.

Nedanstående forskare vid Göteborgs universitet kan för journalister förklara och kommentera årets nobelpris i fysik.

• Raimund Feifel, professor i fysik, telefon: 070–838 16 89, e-post: raimund.feifel@physics.gu.se
• Caroline Adiels, forskare i fysik, telefon: 076–168 00 24, e-post: caroline.adiels@physics.gu.se
• Dag Hanstorp, professor i fysik, telefon: 073–079 42 74, e-post: dag.hanstorp@physics.gu.se