Nobelpristagarna 2022 – om forskarna själva får välja
mRNA-vacciner, attosekundsteknologin, ojämlikhetens utveckling över tid, en databas om krig, konflikter och fredsprocesser samt björnar som skriver självbiografier. Det är ämnen som borde belönas med ett Nobelpris, enligt forskare vid Göteborgs universitet.
NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar
”Utvecklingen av mRNA-vacciner är en fantastisk innovation som på kort tid räddat livet på miljontals människor och vars potential vi bara sett början på.
Svårigheten är att välja ut vilka forskare som skall belönas eftersom en lång rad upptäckter av många olika forskargrupper varit en förutsättning för utvecklingen av mRNA-vacciner.”
NOBELPRISET I FYSIK
Raimund Feifel, professor i fysik
”Ur mitt perspektiv borde attosekundsteknologin* övervägas för nobelpriset i fysik. Och i sådant fall borde det gå till Anne L’Huillier vid Lunds universitet – som skulle därmed bli den första kvinna på svensk mark som tilldelas nobelpriset i fysik – Paul Corkum från University of Ottowa, och möjligen Ferenc Krausz från Max Planck institutet i Garching.
Samtliga tre fick nyligen Wolfspriset i fysik och tittar man närmare på vilka andra som tidigare fått detta pris så ser man en tydlig korrelation till en realistisk chans att även kunna få nobelpriset.
Enligt mitt tycke skulle det vara ett av de finaste nobelprisen i fysik och det skulle glädja mig mycket.”
NOBELPRISET I KEMI
Gisela Brändén, universitetslektor i biokemi och strukturbiologi
”Liksom många andra hoppas jag att årets nobelpris i kemi går till Katalin Karikó och Drew Weissman, båda vid University of Pennsylvania, för deras forskning som lagt grunden för utvecklandet av mRNA-vaccin.
Deras arbete har fått enormt stor uppmärksamhet under pandemins härjningar de senaste två åren, då mRNA-vaccin visat sig vara effektiva för att begränsa spridningen av COVID-19.
Själva vaccinet innehåller ett recept (mRNA) som kroppens egna celler använder för att tillverka den aktiva substansen som då slår ut viruset. Metoden gör det också möjligt att snabbt utveckla nya vacciner mot varianter av viruset.”
NOBELPRISET I LITTERATUR
Linda Karlsson Hammarfelt, docent i tyska
”Jag skulle gärna se att nobelpriset i litteratur går till författaren Yoko Tawada, som skriver både på japanska och tyska.
Hon skriver allt från litterära essäer till dystopier och har en särskild förmåga att vända ut och in på saker och ting. I Tawadas värld kan forskare förvandlas till vampyrer och björnar skriva självbiografier. Hennes texter präglas också av hennes flerspråkighet och reflekterar de förtjänster det innebär att – som hon skriver – låta sig adopteras av en ny språkmoder.
I tider där många tycks vara rädda för det som är främmande är det värdefullt med författarskap som lyfter fram allt det fantastiska som kan ske om man vågar utforska gränsutrymmet mellan det förtrogna och det obekanta.”
NOBELS FREDSPRIS
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning
”Jag skulle vilja slå ett slag för forskningen. Det är sällan som forskning och vetenskaplig kunskap lyfts fram i relation till Nobels fredspris.
Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet har lyckats bygga upp en databas om krig, väpnade konflikter, systematiskt och ensidigt våld samt fredsprocesser. Denna databas är öppet tillgänglig och utgör en av de mest använda och tillförlitliga i världen. Genom denna databas går det att göra systematiska analyser över förekomst av krig och konflikt, orsaker till och konsekvenser av krig och konflikt men också kring vilka faktorer som kan vara avgörande för fredsprocesser.
Det är en unik databas som täcker många aspekter av krig och konflikt över en lång tidsserie. Konfliktdataprogrammet och Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala vore en värdig mottagare av Nobels fredspris."
SVERIGES RIKSBANKSPRIS I EKONOMISK VETENSKAP TILL ALFRED NOBELS MINNE
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi
”Jag tycker att ekonomipriset 2022 borde gå till Thomas Piketty, Paris School of Economics, och Emmanuel Saez, University of California Berkeley.
Thomas Piketty och Emmanuel Saez har gjort banbrytande insatser när det gäller att mäta ojämlikhetens utveckling över tid i olika delar av världen, samt att förstå viktiga orsakssamband när det gäller att förklara denna utveckling. De har härutöver gjort viktiga teoretiska bidrag kring politikens möjligheter att påverka ojämlikhet och välfärd, särskilt via skattepolitik.”
* Attosekundsteknik gör det möjligt att studera extremt snabba förlopp som till exempel elektroners rörelse i molekyler. En attosekund är en för de flesta ogripbar tidsrymd. Den har beskrivits som att ”den utgör en lika stor del av en sekund som själva sekunden gör av hela universums livstid.”
Av: Ulrika Lundin och Thomas Melin