Michael Axelsson får pedagogiskt pris

Han tilldelas priset för sin mångåriga gärning som pionjär, stilbildare och drivande när det gäller IT-baserad undervisning i biologi vid Göteborgs universitet.

Du har arbetat med pedagogisk utveckling under lång tid. Hur ser du på din pedagogiska gärning?
– Jag har sedan jag började på universitet varit intresserad av IT-teknik koppad till pedagogik, jag har däremot under åren blivit mer och mer kritisk och anser att man noga bör undersöka vilket mervärde ny teknik har för lärare och studenter. Det är dock inte alltid lätt att förutsäga eller ta reda på effekterna av olika typer av IT-pedagogiska verktyg. Jag hade förmånen att för ett antal år sedan leda den svenska delen av ett Wallenberg Global Learning Network-projekt, BioHOPE. Vi var ett gäng svenska forskare som jobbade tillsammans med forskare på Stanford för att bland annat just försöka ta reda på hur det interaktiva undervisningsmaterial vi tog fram fungerade på studentgrupper. Det var mycket spännande och lärorikt, saker som vi trodde skulle vara enkla visade sig vara svåra att förstå för studenterna och tvärtom. Teknikutvecklingen går fort och jag tycker att det ofta saknas vetenskapligt underlag för införandet av nya tekniker, en del av de saker som jag initierat i undervisningen under åren kan nog ifrågasättas idag men då lät det bra.

Vad arbetar du med just nu vad gäller pedagogisk utveckling?
– Jag arbetar med några olika projekt, fast just för tillfället är det forskning på Palmerstationen på Antarktis som är i fokus. Ett av de projekt som jag jobbar med är institutionens Active Learning Classroom eller ALC-rummet. Rummet stod klart i sin första version vid terminsstarten hösten 2016. Under hösten gjordes vissa modifieringar baserat på erfarenheter som vi fått vi användningen av rummet. Jag har startat en wiki där jag lägger upp information om ALC-pedagogik och jag har bjudit in andra som också arbetar med detta så att vi kan dela erfarenheter med varandra inom universitet. Under hösten har jag haft ett antal möten med institutionens lärare för att gå igenom rummets tekniska funktion och vi har även diskuterat ALC-pedagogiken. Kopplat till detta har jag också ansvar för installationen av ett inspelningsrum i Zoologenhuset, vilket är en del i PIL-enhetens INU-projekt. Inspelningsrummet kommer göra det möjligt för oss att spela in och editera föreläsningar och annat undervisningsmaterial på ett lite mer professionellt sätt. Materialet kommer vi bland annat kunna använda i ALC-undervisningen. Något som jag ser fram mot är att få tillgång till en så kallad Lightboard, en spännande teknik som gör det möjligt använda ”tavlan” utan att behöva vända ryggen åt åhörarna när man ritar, skriver och samtidigt förklarar saker.
Ett något annorlunda projekt som jag arbetar med just nu är ett visualiseringsprojekt inom ramen för den mikrokirurgiutbildning som jag koordinerar. Frågan där handlar om huruvida man kan använda VR-teknik för att återskapa en tredimensionell bild från ett operationsmikroskop. Detta skulle lösa en del ergonomiska problem inom klinisk verksamhet men även göra det möjligt att använda operationsmikroskop/stereomikroskop när man inte har möjlighet att titta genom okularen, till exempel när man måste använda dragskåp. Vidare skulle det också vara användbart i utbildningssyfte. Tekniken har redan provats för vanlig kirurgi men vi vet inte om det fungerar för mikrokirurgi. Kopplat till detta är ett mindre projekt som ska undersöka hur, de på marknaden, relativt nya USB-mikroskopen kan användas i undervisning från förskola upp till universitet. Varför har mindre barn svårt att titta i ett vanligt stereomikroskop och kan ett USB-mikroskop var en lösning? De är billigare än vanliga mikroskop och kan kopplas till surfplattor eller telefoner vilket gör att man ta med USB-mikroskopet ut i fält. I utställningen ”Mikro skåpet”, som jag utvecklade tillsammans med Gunnar Sporrong på AstroSweden för Vetenskapsfestivalens skolprogram förra året, använde vi både ett vanligt stereomikroskop och ett USB-mikroskop. Då blev det tydligt att, i alla fall de yngre åldrarna, hellre använde USB-mikroskopet och tyckte det var roligare än det traditionella stereomikroskopet.

Hur känns det att bli utnämnd till fakultetens pedagogiska pristagare 2017?
– Mycket hedrande men också som en utmaning. Det finns så mycket att göra – tekniken öppnar hela tiden nya möjligheter och utvecklingen går fort. Men återigen, teknik i sig löser inte alla problem, det måste finnas ett pedagogisk mervärde och en tanke bakom användningen av ny teknik och det är en utmaning i sig att försöka ta reda på hur ny teknik påverkar lärandeprocessen.

Motiveringen lyder:
Michael Axelsson tilldelas naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris för sin mångåriga gärning som pionjär, stilbildare och drivande när det gäller IT-baserad undervisning i biologi vid Göteborgs universitet.

Michael har sedan 1998 utvecklat sitt eget, hela institutionens och senare fakultetens och universitetets kunnande inom IT-baserad undervisning. Michael använder ett brett register av interaktiv IT-baserad undervisning och har varit tidigt ute med att använda inspelat material i sin undervisning. Michael har också själv byggt upp ett ALC-rum vid institutionen och är drivande i att sprida användningen av detta till kollegorna.

Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris delas ut årligen för att uppmärksamma goda insatser inom utbildningsverksamheten. Priset som består av ett verksamhetsbidrag om 100 000 kronor kommer att delas ut på fakultetsdagen den 15 november.